”Ope­rans re­a­lism är re­flek­tio­nens re­a­lism, och det ge­stal­tar den bätt­re än and­ra konstar­ter.”

Tidskriften OPERA - - Opera Projektet -

Och han fort­sät­ter: ”Un­der de se­nas­te år­tion­de­na har jag ut­veck­lat mitt in­tres­se för mu­sik­dra­ma­tur­gi, för sät­ten att fram­stäl­la, re­la­tio­nen mel­lan mu­si­kens be­hov att sträc­ka ut och ak­tio­nens punkt­form. Ope­ra är en form där ef­ter­tan­ken och re­flek­tio­nen kring sa­ker som har in­träf­fat är ett na­tur­ligt ele­ment. Ope­rans re­a­lism är re­flek­tio­nens re­a­lism, och det ge­stal­tar den bätt­re än and­ra konstar­ter. Jag tror det är där­för den kan ver­ka så starkt ibland. Un­der en ope­raa­ria stan­nar vi i ögon­blic­ket, i det som har skett, och så re­flek­te­rar vi över det. Där öpp­nar sig ope­rans al­la möj­lig­he­ter, i spän­ning­en mel­lan sto­ryn som går fram i ti­den ge­nom punkt­for­mi­ga hän­del­ser och mu­si­ken som står för den na­tur­li­ga re­flek­tio­nen över en hän­del­se som tar ett ögon­blick.”

Hans Ge­fors har se­dan 2009 ar­be­tat med den nya ope­ran No­to­ri­ous, som har pre­miär på Gö­te­borgso­pe­ran i höst, och jag får ock­så hö­ra li­te om dess till­komst.

Gö­ran Ga­de­man, dra­ma­turg vid Gö­te­borgso­pe­ran, är även han väl­digt po­si­tiv: ”Al­la är så om­tum­la­de att man näs­tan mås­te ha li­te di­stans för att kun­na sä­ga någon­ting. Först var det spänd för­vän­tan hur mö­tet mel­lan kom­po­si­tö­rer och li­bret­tis­ter skul­le gå. Det förs­ta ar­be­tet ge­nom­för­des på väl­digt kort tid och al­la var nog jät­testres­sa­de, men det gick! Jag är im­po­ne­rad av att fram­för allt kom­po­si­tö­rer­na in­te kör­de fast och fick skriv­kramp, men det blev re­sul­tat för al­la.”

”Jag ha­de det sista se­mi­na­ri­et med del­ta­gar­na, och det var ro­ligt; vid det la­get ha­de de kom­mit igång or­dent­ligt och var väl­digt de­batt­gla­da. Jag gick in på äld­re verk och ta­la­de om vad vi kan lä­ra oss av and­ra li­bret­tis­ter, om för­hål­lan­det mel­lan text och mu­sik och om mu­si­kens roll. Vad hän­der till ex­em­pel om en per­son på sce­nen lju­ger, vad sä­ger mu­si­ken då? Vil­ka un­der­tex­ter finns i mu­si­ken?” Del­ta­gar­na var så en­ga­ge­ra­de att de in­te vil­le slu­ta när det var dags för lunch, så Gö­ran Ga­de­man fick fort­sät­ta un­der ef­ter­mid­da­gen med ”öp­pet hus” då del­ta­gar­na ha­de stun­der över (!).

Han be­rät­tar att man kom­mer att ge­nom­fö­ra Ope­ra Ge­ne­ra­tor #2 re­dan den 18 april på Gö­te­borgso­pe­rans Lil­la scen. Det blir en dag med ”speed da­ting”, då man bju­der in ett an­tal li­bret­tis­ter och kom­po­si­tö­rer som får sit­ta ner till­sam­mans och pra­ta om idéer, på så sätt att al­la mö­ter al­la un­der da­gen. På så vis hop­pas man att nya ge­men­sam­ma pro­jekt kan fö­das. I dag hän­der det att det kom­mer in för­slag från en li­bret­tist el­ler en kom­po­si­tör till dra­ma­tur­gi­a­tet på Gö­te­borgso­pe­ran, men om man in­te har nå­gon part­ner blir det svårt att stöd­ja ett nytt pro­jekt. Om det kom­mer in ett par med en fär­dig idé kom­mer sa­ken i ett an­nat lä­ge.

Jag får ett kort sam­tal med en av kom­po­si­tö­rer­na, Jo­han Ullén, som är på språng för att töm­ma sitt ho­tell­rum. Han be­rät­tar att det va­rit en otro­ligt in­ten­siv och gi­van­de vec­ka, som lå­tit del­ta­gar­na mö­ta bå­de varand­ra och sig själ­va. Man har fått lov att gö­ra det omöj­li­ga och fak­tiskt ock­så lyc­kats med det.

Si­grid Her­rault be­rät­tar om si­na er­fa­ren­he­ter: ”För mig som li­bret­tist har det va­rit väl­digt nyt­tigt att job­ba med oli­ka ton­sät­ta­re och att se hur ton­sät­ta­ren ar­be­tat med mu­si­ker­na. Allt blir så myc­ket tyd­li­ga­re när man gör sa­ker på gol­vet och ser

hur de and­ra yr­kes­ka­te­go­ri­er­nas hantverk föds. Ju mer man vet om al­las pro­ces­ser, desto bätt­re blir man som li­bret­tist. All­ting fal­ler på plats, det he­la blir väl­digt tyd­ligt hant­verks­mäs­sigt. Ar­be­tet har he­la ti­den va­rit väl­digt ut­fors­kan­de.”

Si­grid Her­rault be­skri­ver ar­be­tet med den sista kor­to­pe­ran: ”I förr­går fick vi upp­gif­ten. Vi fick väl­ja en bild på en plats och se­dan ska­pa ut­i­från det. Jo­han Ullén val­de bil­den som var ett still­samt land­skap med snö. Jag fick hit­ta på histo­ri­en. Sång­ar­na var med och gick in och ut un­der ar­be­tet, och det blev snabbt ett ge­men­samt byg­gan­de. Sång­ar­na är väl­digt duk­ti­ga, Mat­ti­as Er­me­dahl till ex­em­pel ar­be­tar ock­så som re­gis­sör och är väl­digt dri­ven.”

Mat­ti­as Er­me­dahl po­äng­te­rar att det finns väl­digt myc­ket be­gåv­ning i grup­pen. ”Al­la har va­rit li­ka del­ak­ti­ga i pro­ces­sen un­der vec­kan, vi har till­sam­mans ut­fors­kat vad som hän­der när text mö­ter mu­sik. Allt hän­der sam­ti­digt. Det är fan­tas­tiskt att få va­ra med om det­ta! Ing­en trod­de att det gick att gö­ra det vi ha­de fram­för oss när vi bör­ja­de. Men om jag ser på vad vi åstad­kom­mit till­sam­mans un­der vec­kan känns det som om vi hål­lit på i en och en halv må­nad.”

Step­hen Lan­gridge är myc­ket nöjd med vec­kan. ”Vec­kan har ock­så gett Gö­te­borgso­pe­ran myc­ket. Min för­hopp­ning är att vi kan ska­pa en ge­men­skap på Gö­te­borgso­pe­ran som in­ne­fat­tar så­väl ton­sät­ta­re och li­bret­tis­ter som ar­tis­ter. Jag hop­pas ope­ran kan bli en re­surs för ex­pe­ri­ment och ut­fors­kan­de, som kan un­der­sö­ka nya for­mer för ope­ra i dag. Vi kom­mer att be­stäl­la bå­de stör­re och mind­re verk de kom­man­de åren, och jag hop­pas att vi till­sam­mans kan lä­ra oss att hit­ta nya vägar att nå vår plats som en själv­klar del i sam­häl­let. Den förs­ta Ca­me­ra­tan äg­de rum i Flo­rens på 1500-ta­let, den and­ra kanske sker här i Sköv­de?” (Den flo­ren­tins­ka Ca­me­ra­tan var en grupp som sam­la­des un­der 1580-ta­let för att åter­uppli­va an­ti­kens mu­sik­dra­mer, och där­i­ge­nom upp­stod de förs­ta ope­ror­na.)

Newspapers in Swedish

Newspapers from Denmark

© PressReader. All rights reserved.