Till Er­bju­dan­de pre­nu­me­ran­ter! nya

OPE­RA star­ta­de 1978 och är Nor­dens en­da spe­ci­al­tid­ning för ope­ra. Tid­skrif­ten ut­kom­mer med fem num­mer per år och speg­lar så­väl nu­tid som histo­ria, bredd och för­djup­ning.

Tidskriften OPERA - - Intervju - PE­TER VAN TOUR Claes Wah­lin

Counter­point and Par­ti­men­to – Met­hods of Te­aching Com­po­si­tion in La­te Eighte­enth-cen­tu­ry Naples Uppsa­la Uni­ver­si­tet 2015

Den­na av­hand­ling må ha sitt främs­ta in­tres­se för mu­sik­histo­ri­ker med fokus på sent 1700-tal och hur den ti­dens un­der­vis­ning på­ver­ka­de den ga­lan­ta stil som fort­sat­te in i 1800-ta­let. Par­ti­men­ti, öv­nings­styc­ken som an­vän­des när mu­si­ke­le­ver skul­le lä­ra sig kontra­punkt, är vad Pe­ter van Tour har le­tat upp, fun­nit och stu­de­rat. Ma­te­ri­a­let är in­te ba­ra ut­spritt, han har fram­för allt fun­nit en rad hit­tills oupp­täck­ta do­ku­ment runt om i Eu­ro­pa, vil­ket möj­lig­gjort re­sul­ta­tet. Vad hand­lar det då om? I Ne­a­pel, som var det kanske vik­ti­gas­te mu­si­ka­lis­ka cent­ret i Eu­ro­pa un­der den här ti­den, fanns fle­ra mu­sik­sko­lor, fram­för allt tre: Con­ser­va­to­rio di Sant’ono­frio a Por­ta Ca­pu­a­na, Con­ser­va­to­rio di San­ta Ma­ria di Lo­re­to och Con­ser­va­to­rio di San­ta Ma­ria del­la Pi­età de’ Tur­chi­ni. Och fram­för allt fanns det två lä­ra­re: Fran­ce­sco Du­ran­te (1684–1755) och Le­o­nar­do Leo (1694– 1744). Fors­ka­re har dess­utom sett des­sa två lä­ra­re som för­grunds­ge­stal­ter för två oli­ka sko­lor, du­ran­tis­ter re­spek­ti­ve le­o­nis­ter. De för­ra, i hals­bry­tan­de sam­man­fatt­ning, var mer fo­ku­se­ra­de på det me­lo­dis­ka och har­mo­nis­ka och låg när­ma­re oper­a­kom­po­ne­ran­det, de se­na­re var mer tra­di­tio­nel­la och var hu­vud­sak­li­gen in­rik­ta­de på att kom­po­ne­ra kyr­ko­mu­sik.

van Tour un­der­sö­ker huruvi­da det fanns en kon­kur­rens mel­lan des­sa sko­lor (Leo och Du­ran­te var, vid oli­ka tid­punk­ter, knut­na till de oli­ka kon­ser­va­to­ri­er­na), vil­ket han fin­ner att det gjor­de. Vä­gen dit kan­tas av nog­gran­na re­do­gö­rel­ser för de ma­nu­skript av par­ti­men­ti som han har hit­tat och lyc­kats kny­ta till re­spek­ti­ve sko­la. Re­do­vis­ning av ma­te­ri­a­let upp­tar en in­te ringa del av av­hand­ling­en (som sig bör), men på vä­gen får vi re­da på en hel del an­nat om hur det fun­ge­ra­de i Ne­a­pel, fram­för allt i tred­je ka­pit­let, där or­ga­ni­se­ran­det och dri­van­det av kon­ser­va­to­ri­er­na be­skrivs.

Att ar­betstak­ten för ele­ver­na, som an­ting­en kun­de ha be­ta­lat för sin plats el­ler var hem­lö­sa unga gos­sar som fick mat, hus­rum och un­der­vis­ning, var hög fram­går. Ja, den var rent häp­nads­väc­kan­de hög och för att nå fram­gång var det­ta av vikt. Att sam­man­fat­ta det som att snab­bast vin­ner är för­mod­li­gen helt kor­rekt. Som vi vet skrevs ope­ror un­der den här ti­den, lik­som av bel can­to­kom­po­si­tö­rer som Ros­si­ni, Do­ni­zet­ti el­ler Bel­li­ni, of­tast på någ­ra få vec­kor.

Det är up­pen­bart att det­ta är en av­hand­ling med be­ty­del­se för den fram­ti­da forsk­ning­en av hur, och med vil­ka be­ve­kel­se­grun­der, som mu­sik­un­der­vis­ning vid någ­ra av ti­dens vik­ti­gas­te kon­ser­va­to­ri­er be­drevs. Det bör kanske på­pe­kas att det in­te är allt­för – och in­te till­räck­ligt – of­ta, som Sve­ri­ge fram­bring­ar hu­ma­nis­tisk forsk­ning med in­ter­na­tio­nell räck­vidd. När så sker är det ga­lant.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Denmark

© PressReader. All rights reserved.