Mäs­ter­sång­ar­na i Nürn­berg

Tidskriften OPERA - - Foresrallningar - BAY­E­RISCHE STAATSO­PER, MÜN­CHEN • RE­CEN­SENT: ALEX­AN­DER HU­SE­BYE • FOTO: WILFRIED HÖSL

En bak­full Hans Sachs slår sig ner med en cigg vid po­di­et, Da­vid spyr i pris­po­ka­len som ing­en vill ha och Beck­mes­ser skju­ter sig ett skott i mun­nen. Slut­tablå i Da­vid Böschs upp­sätt­ning av Mäs­ter­sång­ar­na i Nürn­berg. Det­ta till trots har re­gis­sö­ren när­mat sig ver­ket som ko­me­di. Han le­ve­re­rar fle­ra dråp­li­ga sce­ne­ri­er och publi­ken bå­de drar på smil­ban­den och skrat­tar of­ta ljud­ligt åt in­fal­len.

Så varav det­ta del­vis bru­ta­la slut? I in­ter­vju­er anar man re­gis­sö­rens di­lem­ma, han vill be­rät­ta ka­rak­tä­rer­na till slut och drab­bas då av pes­si­mism, fi­na­lens C-dur till trots. Än­då gör Bösch en sce­niskt ho­mo­gen tolk­ning. Väl­re­pe­te­rat och med sång­a­re som re­gis­sö­ren loc­kat ur det bäs­ta, bå­de so­lis­tiskt och i en­semb­ler­na.

I kon­trast till ko­me­din står sce­no­gra­fin. Pa­trick Ban­n­wart har byggt en ner­gång­en och en smu­la hot­full små­stads­mil­jö – kans­ke ett bort­glömt hörn i nå­got av al­la de be­tong­get­ton man kun­de mö­ta i DDR i slu­tet av 1980-ta­let. Mil­jön ger ut­tryck för ett la­tent våld som får sitt ut­brott i and­ra ak­tens slags­mål. I pa­ra­der­na på fest­plat­sen flim­rar vrå­lan­de Pe­gi­da-an­häng­a­re för­bi i fon­dens vi­de­oklipp.

Till den­na muf­fi­ga mil­jö an­län­der Walt­her von Stol­zing, släng­igt spe­lad av Jonas Kauf­mann och or­sa­kar den pro­gram­me­ra­de ore­dan bland pe­dan­ter­na bland mäs­ter­sång­ar­na. En lugg­sli­ten ska­ra med il­la­sit­tan­de klä­der som käm­par med att upp­rätt­hål­la sitt själv­på­tag­na upp­drag. Kon­tras­ten ser vi hos fa­mil­jen Pog­ner, or­tens upp­kom­ling­ar med spril­lans mop­pe för dot­tern och en Bmw-li­mo för im­pe­rie­byg­ga­ren Veit Pog­ner själv. Hans Sachs själv kör am­bu­le­ran­de sko­makar­verk­stad i en gam­mal Ci­troën – den klär den li­te ruf­fi­ge Wol­f­gang Koch och för­vand­las till flykt­bil i and­ra ak­tens slut­ka­os.

Re­gin mö­ter di­ri­gen­ten Ki­rill Petren­kos tolk­ning av par­ti­tu­ret. Han är mäs­ta­ren för kväl­len – inga lovord är för myc­ket. De­talj­ar­be­tet blir ald­rig plott­rigt, vo­ly­men in­te för stark, klang­en ald­rig oge­nom­träng­lig för sång­ar­na. Har­mo­ni rå­der mel­lan scen och or­kes­ter­di­ke och det smit­tar av sig på al­la med­ver­kan­de, in­klu­si­ve den välk­ling­an­de och ut­a­ge­ran­de kö­ren. I dag är Petren­ko nog den mu­sik­dra­ma­tiskt mest ly­san­de di­ri­gen­ten som för­e­nar pas­sion med en be­satt­het för de­tal­jer – en vär­dig ef­ter­trä­da­re till Car­los Klei­ber.

Wol­f­gang Koch sjung­er hu­vud­rol­len på sin hem­ma­scen. Jag såg sång­a­ren i Ber­lin i hös­tas och slogs av att Koch här sjung­er med be­tyd­ligt lät­ta­re an­sats och mer ny­an­se­rat – sä­kert ett re­sul­tat av sam­ar­be­tet med Petren­ko. Sce­ner­na med an­ta­go­nis­ten Beck­mes­ser, väl­sjung­an­de Mar­kus Eiche, ut­gör höjd­punk­ter. Jag minns sam­ma kon­trast­ver­kan hos oö­ver­träf­fa­de Leif Ro­ar och Erik Sa­edén i Stock­holmso­pe­rans upp­sätt­ning.

Det ly­ser om kär­lekspa­ret. Jonas Kauf­mann de­bu­te­rar som Stol­zing och hem­ma­publi­ken jub­lar med all rätt – även om det drö­jer ett tag till, så är han på väg mot de tyng­re Wag­ner­rol­ler­na! Det spra­kar

ock­så or­dent­ligt i sce­ner­na med Sa­ra Ja­ku­bi­ak som Eva, en av al­la des­sa unga tys­ka so­pra­ner på gång just nu. Kar­riär gör ju ock­så Stock­holms­be­kan­te Christof Fisches­ser (Pog­ner), här dan­dy­ak­tigt vit­ko­sty­me­rad som man­nen som fat­tat hur den nya ti­den tic­kar och hyl­lar själv­för­verk­li­gan­det.

Mitt i prick är även Ben­ja­min Bruns Da­vid och Ok­ka von der Da­me­raus Mag­da­le­ne. Sång­ligt per­fekt roll­be­sat­ta loc­kar de till sig publi­kens sym­pa­ti, än­da tills Da­vid går över styr och miss­hand­lar Beck­mes­ser svårt och se­na­re spå­rar ur i dric­kan­det på fest­plat­sen – en öp­pen frå­ga om de får varand­ra till sist. Öv­ri­ga mäs­ter­sång­a­re läm­nar inga öns­ke­mål öpp­na – kul ock­så att åter­se den 77-åri­ge Ei­ke Wilm Schul­te som Koth­ner.

Mün­che­no­pe­rans Mäs­ter­sångarupp­sätt­ning bju­der på en del över­rask­ning­ar men hål­ler kur­sen rakt ige­nom som ett kon­se­kvent och väl ge­nom­fört sa­m­ar­be­te re­gis­sör och di­ri­gent emel­lan. Pre­miär 16 maj, be­sökt fö­re­ställ­ning 29 maj 2016. Di­ri­gent: Ki­rill Petren­ko Re­gi: Da­vid Bösch Sce­no­gra­fi: Pa­trick Ban­n­wart Vi­deo: Fal­ko He­rold Ljus: Mi­chael Bau­er So­lis­ter: Wol­f­gang Koch, Christof Fisches­ser, Mar­kus Eiche, Jonas Kauf­mann, Ben­ja­min Bruns, Sa­ra Ja­ku­bi­ak, Ok­ka von der Da­me­rau. Spe­las t.o.m. 8 ok­to­ber 2016. www.staatso­per.de

Wol­f­gang Koch och Jonas Kauf­mann

Jonas Kauf­mann och Sa­ra Ja­ku­bi­ak

Newspapers in Swedish

Newspapers from Denmark

© PressReader. All rights reserved.