Jenu­fa

Tidskriften OPERA - - Jenufa Special - KUNG­LI­GA OPE­RAN • RECENSENT: HEN­RY LARS­SON • FO­TO: MARYAM BARARI

Se­nast Jenů­fa ha­de pre­miär på Kung­li­ga Ope­ran var 1972 med Eli­sa­beth Sö­der­ström och Kerstin Mey­er i de le­dan­de rol­ler­na. Upp­sätt­ning­en ingick till­sam­mans med Tes­ta­men­tet och Katja Ka­ba­nová i en svit som på 60- och 70-ta­let gav Stock­holmso­pe­ran viss in­ter­na­tio­nell rykt­bar­het som Janáčekscen.

Jenů­fa byg­ger på den tjec­kis­ka dra­ma­ti­kern Gabri­e­la Preis­sovás sam­hälls­kri­tis­ka pjäs Její pas­torkyňa (Hen­nes fos­ter­dot­ter). På tjec­kis­ka ope­ra­sce­ner bär ope­ran fort­fa­ran­de det­ta namn, me­dan Jenů­fa bli­vit den in­ter­na­tio­nel­la be­näm­ning­en.

Till Jenů­fa har Le­oš Janáček kom­po­ne­rat en högst per­son­lig mu­sik: ner­vig, lö­dig och to­talt osen­ti­men­tal. Ton­fal­len från de se­na­re mäs­ter­ver­ken på 20-ta­let är än­nu i sin lin­da; språ­ket som grund för me­lo­dis­ka fra­ser, den oor­to­doxa in­stru­men­te­ring­en och den rap­pa dra­ma­tur­gin. De sjung­na fra­ser­na är fort­fa­ran­de mer ari­o­sa och den de­kla­ma­to­ris­ka sång­sti­len än­nu in­te li­ka kom­pro­misslös.

Det är en på­fal­lan­de kon­ven­tio­nell upp­sätt­ning som häm­tats från ope­ra­hu­sen i Glas­gow och År­hus. Den ir­länds­ka re­gis­sö­ren An­ni­le­se Miskim­mon me­nar att publi­ken ”har lät­ta­re att kny­ta an” till hand­ling­en om den är för­lagd till hen­nes egen bakgrund på Ir­land än till den tjec­kis­ka ur­sprungs­mil­jön. En in­falls­vin­kel som kan tas för ett oin­tres­se för det mä­hris­ka sam­man­hang för­u­tan vil­ket Janáčeks konst­när­skap i det när­mas­te vo­re otänk­bart. Nu blir ut­fal­let än­då in­te så an­norlun­da, för Miskim­mons krys­ta­de slut­sat­ser om da­gens ho­ta­de ab­or­t­rät­tig­he­ter och hö­ger­po­pu­lis­tis­ka rö­rel­ser på fram­marsch, har in­te gi­vits någ­ra re­gi­mäs­si­ga ut­tryck.

Det vit­kal­ka­de hus som Jenů­fa och hen­nes fos­ter­mor be­bor lik­nar för­vis­so mer en bygg­nad i ett fis­ke­lä­ge, men skul­le li­ka väl kun­na va­ra går­den bred­vid den kvarn som här in­te syns, men som så mu­si­ka­liskt kon­ge­ni­alt il­lu­stre­ras i de in­le­dan­de tak­ter­nas ner­vö­sa xy­lo­fontre­mo­lo.

I and­ra ak­tens de­tal­je­ra­de in­te­ri­ör häng­er kop­par­kitt­lar­na på rad bakom en om­bo­nad hem­trev­nad med Ma­ri­a­bil­der och tän­da ljus. På lof­tet ovan­för en trätrap­pa so­ver Jenů­fa med sitt ny­föd­da gos­se­barn, av­lat i obe­tänk­sam­het med flick­tju­sa­ren och drin­ka­ren Šte­va (en ut­märkt Andrea Carè) som hell­re rum­lar runt och off­rar Jenů­fa åt byskvall­ret än tar sitt fa­der­s­an­svar.

Dra­mats epi­cent­rum är fos­ter­mo­derns ru­el­se för de kon­se­kven­ser oäk­ting­en kom­mer att in­ne­bä­ra för de in­blan­da­de, och hen­nes be­slut att ta bar­net av da­ga.

Ma­lin By­ström sjung­er den plå­ga­de Jenů­fa gri­pan­de vac­kert. Hen­nes fyl­li­ga och per­son­li­ga klang top­pas av en skim­ran­de höjd. Tömd på själv­til­lit an­ser hon sig var­ken ha he­der, hem­gift el­ler kär­le­kens ren­het när det ef­ter bar­nets död blir tal om att till­sam­mans med Laca sy ihop ett nöd­torf­tigt gif­ter­mål­sar­range­mang, som i den vack­ra slut­sce­nen for­mas till en kär­leksprag­ma­tis­mens fö­ga ope­ra­mäs­si­ga Hö­ga vi­sa.

För Le­na Nor­din är den sam­vets­plå­ga­de Kos­tel­nič­ka en myc­ket stor fram­gång i det dra­ma­tis­ka fac­ket. Ef­ter en am­per, men vo­kalt rätt dis­kret en­tré i förs­ta ak­ten, när hon kom­mer för att sking­ra Šte­va och hans lar­man­de mu­si­kan­ter, ut­veck­lar hon med sin väl­fo­ku­se­ra­de so­pran en im­po­ne­ran­de vo­kal pon­dus i and­ra ak­tens ut­brott.

Jesper Tau­be gör en ka­vat och en­trä­get upp­vak­tan­de Laca. Hans kärlek bry­ter den för­la­man­de upp­gi­ven­he­ten, men ty­värr ter sig vi­bra­tot emel­lanåt stö­ran­de.

Det är en stark och väl­be­satt upp­sätt­ning som un­der­stöds av ett friskt och ac­cen­tu­e­rat or­kes­ter­spel från Law­rence Re­nes och Hov­ka­pel­let.

JANÁCˇEK: JENU˚FA

Pre­miär 18 mars, be­sökt fö­re­ställ­ning 25 mars 2017. Di­ri­gent: Law­rence Re­nes Re­gi: An­ni­le­se Miskim­mon Sce­no­gra­fi, ko­stym och mask: Nicky Shaw Ljus: Mark Jo­nat­han So­lis­ter: Ma­lin By­ström, Le­na Nor­din, Jesper Tau­be, Andrea Carè, Ma­ri­an­ne Eklöf, Lut­han­do Qa­ve, John Erik Ele­by. Spe­las 29/9–30/10 2017. www.ope­ran.se

Newspapers in Swedish

Newspapers from Denmark

© PressReader. All rights reserved.