Re­gi­o­na­la skill­na­der kan fin­nas i un­der­vis­ning­en i pro­gram­me­ring

» Pro­gram­me­ring har bli­vit en del av ele­ver­nas var­dag, men al­la är in­te för­tjus­ta i äm­net. – Jag tyc­ker det är li­te trå­kigt, sä­ger fem­teklas­sa­ren Em­ma Ka­ri i Va­sa.

Åbo Underrättelser - - NYHETER -

Pro­gram­me­ring är trå­kigt. Och ir­ri­te­ran­de.

Em­ma Ka­ri, som bör­jar i års­kurs fem i Stor­vi­kens sko­la i Va­sa på mån­dag, har san­ner­li­gen inga höga tan­kar om pro­gram­me­ring, som in­gått i den fin­länds­ka grund­sko­lans lä­ro­plan se­dan hös­ten 2016.

– Jag tyc­ker det är li­te trå­kigt. Vi kan ha två tim­mar pro­gram­me­ring i sko­lan och så fun­ge­rar in­te da­to­rer­na. Det är trå­kigt och ir­ri­te­ran­de, sä­ger Ka­ri.

HON FÅR med­håll av kom­pi­sen Lotta Lai­ti­la som ska bör­ja i års­kurs fem i Kes­kusk­ou­lu i Va­sa.

Lai­ti­la har övat pro­gram­me­ring bland an­nat ge­nom att pro­gram­me­ra en ro­bot av Le­go­klos­sar un­der sko­lans slöjd­lek­tio­ner.

– Jag ba­ra tryck­te på al­la knap­par för jag vil­le re­tas med min kom­pis, er­kän­ner hon.

LAI­TI­LA HAR ock­så lärt sig pro­gram­me­ring med enk­la da­tor­pro­gram som går ut på att få ett ob­jekt att rö­ra sig på en skärm med hjälp av kor­ta kom­man­don.

Ka­ri har främst övat pro­gram­me­ring un­der ma­te­ma­tik­lek­tio­ner­na i sko­lan.

Trots att pro­gram­me­ring nu­me­ra in­går i lä­ro­pla­nen för den grund­läg­gan­de ut­bild­ning­en i Fin­land är det tills vi­da­re ing­et eget läroäm­ne. Där­för är un­der­vis­ning­en av pro­gram­me­ring in­te­gre­rad i be­fint­li­ga äm­nen, i förs­ta hand ma­te­ma­tik.

I FIN­LANDS låg­sta­di­er träd­de den nya lä­ro­pla­nen i kraft för två år se­dan.

I hög­sta­di­ets års­kur­ser sker lä­ro­plans­re­for­men där­e­mot steg­vis, men från och med hös­ten 2019 är den nya lä­ro­pla­nen i kraft i al­la års­kur­ser i den fin­länds­ka grund­sko­lan.

Ett av lä­ro­pla­nens mål är att ut­veck­la ele­ver­nas di­gi­ta­la kom­pe­tens. En­ligt lä­ro­pla­nen ska in­for­ma­tions- och kom­mu­ni­ka­tions­tek­nik sys­te­ma­tiskt an­vän­das i grund­sko­lans al­la års­kur­ser. Un­der­vis­ning­en i pro­gram­me­ring­ens grun­der bör­jar re­dan på förs­ta års­kur­sens ma­te­ma­tik­lek­tio­ner.

En­ligt Leo Pa­h­kin, un­der- vis­nings­råd på Ut­bild­nings­sty­rel­sen och ord­fö­ran­de för ar­bets­grup­pen för lä­ro­pla­nen för ma­te­ma­tik, fanns det två hu­vud­or­sa­ker till att pro­gram­me­ring in­för­des i lä­ro­pla­nen.

– Den ena var eko­no­misk: Fin­land har re­dan länge haft brist på män­ni­skor med kun­skap om pro­gram­me­ring och kod­ning. Vi vak­na­de kanske aning­en sent, men nu har vi åt­minsto­ne vak­nat. Ge­nom att ut­veck­la fin­län­dar­nas kun­nan­de i pro­gram­me­ring kan vi för­bätt­ra vår kon­kur­rens­kraft. Ock­så vå­ra po­li­ti­ker har vak­nat till det­ta, och när vi höll på med ut­veck­ling­en av den här lä­ro­pla­nen fick vi tyd­li­ga sig­na­ler från Un­der­vis­nings- och kul­tur­mi­ni­s­te­ri­et om att pro­gram­me­ring bör in­gå i den, sä­ger Pa­h­kin.

– Den and­ra or­sa­ken var ma­te­ma­ti­ken i sig. Ma­te­ma­tik har upp­fat­tats som aning­en trå­kigt och job­bigt, och ge­nom att lä­ra pro­gram­me­ring hop­pas vi kun­na öka in­tres­set för ma­te­ma­tik.

DESSUTOMÄR tan­ken att ut­veck­la fin­län­dar­nas di­gi­ta­la kom­pe­tens i all­män­het, som en form av med­bor­gar­fär­dig­het.

–Jag tror vi kan kon­sta­te­ra att kun­ska­per om pro­gram­me­ring och kod­ning er­bju­der väl­digt många möj­lig­he­ter i da­gens sam­häl­le, sä­ger Pa­h­kin.

Un­der­vis­ning­en i pro­gram­me­ring bör­jar med att ele­ver­na i års­kurs ett och två lär sig ge tyd­li­ga in­struk­tio­ner och si­mu­le­rar pro­gram­me­ring till ex­em­pel ge­nom att ge or­der åt varand­ra. Från och med års­kurs tre sker un­der­vis­ning­en med hjälp av sko­lans da­to­rer el­ler surf­plat­tor.

–Det finns lyck­ligt­vis gans­ka många gra­tis­pro­gram på nä­tet som kan an­vän­das i un­der- vis­ning av pro­gram­me­ring, ba­ra man har en webb­lä­sa­re, sä­ger Pa­h­kin apro­på un­der­vis­ning­ens kost­na­der.

PÅ LÅGSTADIET är det klass­lä­ra­ren som un­der­vi­sar i pro­gram­me­ring och på hög­sta­di­et skö­ter äm­nes­lä­rar­na om un­der­vis­ning­en.

En­ligt Pa­h­kin stäl­ler den nya lä­ro­pla­nen nya krav på lä­rar­nas kom­pe­tens, men al­la har in­te va­rit in­tres­se­ra­de av att fort­bil­da sig i pro­gram­me­ring. Det kan re­sul­te­ra i re­gi­o­na­la skill­na­der i pro­gram­me­rings­un­der­vis­ning­ens ni­vå.

– Ut­bild­nings­sty­rel­sen har del­vis fi­nan­si­e­rat fort­bild­ning för lä­ra­re och dess­utom er­bju­der många uni­ver­si­tet öpp­na gra­tis­kur­ser på nä­tet som lä­rar­na kan del­ta i. Fort­bild­ning ba­se­rar sig än­då all­tid på lä­rar­nas egen vil­ja och är in­te ob­li­ga­to­riskt, sä­ger Pa­h­kin.

PAHKINS upp­fatt­ning är att de fles­ta sko­lor än­då in­sett nyt­tan med pro­gram­me­ring och att dess po­pu­la­ri­tet ökat un­der de två år som den in­gått i lä­ro­pla­nen. För dem som in­te är för­tjus­ta i pro­gram­me­ring kom­mer Pa­h­kin med lug­nan­de be­sked.

– Vi för­sö­ker in­te gö­ra al­la till ko­da­re, för­säk­rar han.

CARL-AN­TON STORBACKA/SPT

PRO­GRAM­ME­RING. Har in­gått i lä­ro­pla­nen för grund­läg­gan­de ut­bild­ning se­dan 2016.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.