Värl­den för­änd­ras

Åbo Underrättelser - - SJÖFART & LOGISTIK - Pär-Hen­rik Sjö­ström

Att värl­den för­änd­ras i snabb takt är nå­got av en kly­scha, men den sak­nar ingalun­da san­ning. Det gäl­ler även sjö­far­ten. För un­ge­fär två sek­ler se­dan på­bör­ja­de ång­far­ty­gen en ut­veck­ling som to­talt för­änd­ra­de den. Ång­ma­ski­nen ska­pa­de möj­lig­he­ter att i för­väg pla­ne­ra ett tra­fik­möns­ter med an­löp i en viss hamn på en be­stämd dag. Gi­vet­vis kun­de vä­der och vind fort­fa­ran­de stäl­la till det, men un­der 1800-ta­let upp­stod en re­la­tivt på­lit­lig lin­je­tra­fik, bå­de in­om när­sjö­far­ten och in­om oce­an­far­ten.

En av de sto­ra för­änd­ring­ar­na i mo­dern tid möj­lig­gjor­des av con­tai­nern. På kort tid blev en hel flot­ta av tra­di­tio­nel­la styc­ke­gods­far­tyg hopp­löst in­ef­fek­ti­va. De kon­ven­tio­nel­la lastrum­men, som följ­de far­ty­gets ytt­re smäck­ra lin­jer, var näm­li­gen in­te alls lämp­li­ga för låd­for­ma­de con­tain­rar. De nya con­tai­ner­far­ty­gen fick låd­for­ma­de last­rum och kun­de på av­se­värt kor­ta­re ti­der i hamn han­te­ra myc­ket mer last än de gam­la styc­ke­gods­far­ty­gen. ven sjöyr­ke­na för­änd­ras. Au­to­ma­tion har ra­tio­na­li­se­rat bort en del upp­gif­ter som förr kun­de sys­sel­sät­ta en hel yr­kes­kår. Till ex­em­pel ko­lel­da­de ång­far­tyg ha­de el­da­re som in­te gjor­de an­nat på si­na vak­ter än höll liv i fy­rar­na så att tryc­ket i pan­nor­na var till­räck­ligt. De skyff­la­de kol och slej­sa­de slagg dag och natt. Ol­je­el­da­de pan­nor el­ler die­sel­drift gjor­de el­dar­na över­flö­di­ga och knap­past nå­gon sak­na­de det job­bet.

Hur ar­bets­upp­gif­ter­na för mor­gon­da­gens sjö­folk kom­mer att för­änd­ras får fram­ti­den ut­vi­sa. En giss­ning är att sjö­be­fäl­s­yr­ket i allt hög­re grad kom­mer att på­ver­kas av di­gi­ta­li­se­ring­en om­bord och i land. Sam­ti­digt kom­mer sjöyr­ke­na fort­sätt­nings­vis att krä­va prak­tis­ka fär­dig­he­ter och tra­di­tio­nellt sjö­man­skap.

Trots dis­kus­sio­nen om au­to­no­ma och fjärr­styr­da far­tyg är jag över­ty­gad om att sjöyr­ke­na in­te kom­mer att för­svin­na på en myc­ket lång tid. De kom­plexa ma­ski­ne­ri­er­na och sy­ste­men blir knap­past till- räck­ligt på­lit­li­ga för obe­man­nad drift på länge än och det kom­mer även att gå trögt med att få de in­ter­na­tio­nel­la re­gel­ver­ken på plats. Fram­för allt finns det så många ty­per av far­tyg och sjö­fart som in­te är in­tres­san­ta för obe­man­nad ope­ra­tion om­bord. Och om sjöyr­ke­na en dag skul­le för­svin­na så har värl­den san­no­likt för­änd­rats så myc­ket att även många and­ra av da­gens yr­ken är ett min­ne blott.

Jag tror in­te hel­ler att den yr­kes­stolt­het som för­knip­pas med sjöyr­ke­na kom­mer att för­svin­na. Det krävs en hel del spe­ci­al­kun­nan­de för att dri­va ett far­tyg. När far­ty­get har läm­nat ham­nen ska man kla­ra sig själ­va un­der sjö­re­san. Om ett fel upp­står ska det fin­nas per­so­ner om­bord som kan åt­gär­da det. Sä­ker­he­ten om­bord be­to­nas allt mer och be­sätt­ning­en ska kun­na han­te­ra en even­tu­ell nödsi­tu­a­tion. Jag vå­gar på­stå att vår myc­ket hög­klas­si­ga sjö­ut­bild­ning med oli­ka re­pe­ti­tions­kur­ser ger de om­bor­dan­ställ­da ett så bra ut­gångs­lä­ge som möj­ligt att dri­va ett far­tyg på ett ef­fek­tivt och sä­kert sätt.

Fin­lands han­dels­flot­ta väx­er åter. Trots ett ökat in­ter­na­tio­nellt in­slag i be­sätt­ning­ar­na ökar sam­ti­digt be­ho­vet av kom­pe­tent, in­hemsk ar­bets­kraft. Sjö­be­fäl­s­yr­ket öpp­nar dess­utom dör­rar­na till oli­ka an­ställ­ning­ar i land med an­knyt­ning till sjö­fart. Jag tror fak­tiskt att få and­ra bran­scher har en så säk­rad fram­tid som sjö­far­ten. En sak är näm­li­gen sä­ker: Ut­an sjö­fart kan in­te Fin­land ex­i­ste­ra.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.