Nordiska bolag mår rätt bra, säger fondförvaltare
Ekonomi Det nordiska näringslivet mår rätt bra, säger fondförvaltaren Truls Haugen. För placeraren betyder det en mångsidig pool av bolag med global exponering och en marknad med låg politisk risk.
Rapportsäsongen för fjolårets fjärde kvartal har nyligen avslutats och siffrorna har i stor utsträckning kommit in enligt förväntningarna, konstaterar Truls Haugen, fondförvaltare på norska Odin Fonder.
– Någon stor resultattillväxt handlar det inte om, men bolagen har jobbat aktivt för att få ner sina kostnader. Förväntningarna har varit stora, inte minst på Donald Trumps ekonomiska politik, och hos bolag som inte nått upp till förväntningarna har kursreaktionerna varit ovanligt starka, säger Haugen.
Om Haugen ska peka ut en nordisk problembransch så är det i så fall den norska oljeserviceindustrin som tvingats till stora omstruktureringar på grund av det låga oljepriset. Även om oljan kommit upp från bottennivån för ett år sedan finns fortfarande mycket ledig kapacitet, och särskilt den norska västkusten känner av problemen.
Också danska Novo Nordisk, som är Nordens största företag, har haft problem på grund av prispressen på läkemedel i USA, och likaså danska rederiet Maersk har drabbats av överkapacitet på containersidan och lägre fraktpriser. I Sverige och Finland är läget mera jämnt, med vissa företag som går bra och andra som går sämre.
Värderingarna på bolagen ligger nu över snittet för de senaste tio åren – det vill säga aktier är relativt dyra i relation till bolagens resultat. Men så är också räntenivån rekordlåg, vilket klart inverkar.
Den danska aktiemarknaden som varit högt värderad, har kommit ner på grund av kursfallen i Novo Nordisk, och skillnaderna i värderingen av de olika nordiska marknaderna är liten. Om vi jämför med andra delar av världen så är den amerikanska marknaden högre värderad än den nordiska, medan Europa i snitt är lägre värderat.
Råvarorna styr industristrukturen
De nordiska länderna skiljer sig rätt mycket sinsemellan när det gäller industristruktur. Enligt Haugen är ett lands industristruktur i hög grad ett resultat av vilka råvaror som finns i landet samt landets geografiska läge.
– Råvaror ska utvinnas och bearbetas. Finland har skog och malmfyndigheter som gett upphov till industrier. För Norge som ligger vid havet är det naturligt att marinbranschen och fiske blivit starka.
Danmark saknar råvaror frånsett jordbruksmark. Att läkemedelsindustrin blivit stor i landet hänger enligt Haugen samman med landets starka bryggeritraditioner.
– I båda branscherna är jäsning av molekyler en central del.
Sverige har å sin sida en internationellt inriktad industri och ett starkt bankväsende. Sammantaget betyder det här enligt Haugen att de nordiska länderna utgör en fantastisk pool av starka bolag som verkar på en global marknad.
– Hemmamarknaderna är små, men bolagen har varit tidigt ute i världen med sina nischprodukter som de är bra på. De verkar enligt nordisk corporate governance (bolagsstyrning) på en hemmamarknad som är stabil både ekonomiskt och institutionellt, säger Haugen, som har svårt att förstå vurmen för placering globalt och i tillväxtmarknader.
Historiskt sett har avkastningen från nordiska bolag legat i världstoppen.
Global tillväxt avgör
Politiskt har det gångna året varit turbulent med brexit och valet av Donald Trump. Framför ligger flera europeiska val, framför allt i Frankrike där en seger för högerextremistiska Marine Le Pen skulle innebä ra ett hårt bakslag för samarbetet inom EU. Enligt Haugen innebär det politiskt osäkra läget, i kombination med bolagens höga värderingar, vissa risker på aktiemarknaden.
– Trumps politik måste nu verkligen leverera, efter alla löften och höga förväntningar.
Det avgörande på sikt är enligt Haugen ändå den globala tillväxten som avgör bolagens intjäningsförmåga. Här är han försiktigt optimistisk.
– Sjuåtta miljarder människor vaknar varje morgon med drömmen om ett bättre liv. Det här är en enorm drivkraft och tillväxtmotor.