Valfriheten inom vården förvirrar

Regeringen borde ta det lugnt och pröva sig fram, sägs i utlåtanden från socialsektorn

Lagförslaget om valfri vård mötte en hel del kritik under utlåtanderundan som avslutas i dag.

Bland de som inte är nöjda återfinns biträdande justitiekansler Risto Hiekkataipale som säger att förslaget verkar halvfärdigt.

Många inom vårdbranschen har ännu inte lyckats få grepp om vad vårdreformen riktigt går ut på.

– Man vill vinna pengar på det men nu ser det inte ut att bli särskilt användarvänligt, säger vårdstuderande Anniina Huhta,

Valfrihet i vården från och med 2019 – det är planen i den lag som nu varit på utlåtanderunda.

Det som var och en finländare får välja fritt är då ett visst servicepaket inom primärvården, oberoende om det är en privat eller offentlig vårdcentral. Man ska också få välja hos vilken tandläkare man sköter sin bastandvård. De sociala tjänsterna finns inte i den direkt valfria vårdcentralen, men däremot ska alla som får skattemedel ta ansvar för att handleda patienten vidare om det gäller ”korta, tillfälliga socialtjänster”. Resten ska handledas av landskapen.

Det låter alltför komplicerat, anser de utlåtanden som kommer från socialsektorn.

Utlåtanderundan om regeringens förslag till valfri vård tar slut i dag. I många svar framgår att valfrihet i sig är ett positivt mål, och att förslaget bidrar till att förbättra medborgarnas möjligheter att välja fritt.

”Ser ut att vara halvfärdigt”

Biträdande justitiekansler Risto Hiekkataipale säger i sitt utlåtande att förslaget verkar halvfärdigt. Bland annat är det inte definierat vilken slags ”allmänna sjukdomar” som den direkta valfriheten skulle gälla.

– Det är ifrågasatt om de som ger utlåtanden fått tillräckligt med information för att kunna bilda sig en

Att förverkliga tidtabellen så att allt startar samtidigt som landskapen grundas är helt orealistiskt. Socialledningen

uppfattning, skriver justitiekanslern.

– Det är också ett problem för öppenheten att man fortsätter bereda lösningar på centrala frågor under den utlåtanderunda som tydligen är tänkt att vara den enda.

Experiment hinner inte bli klara

Kritik mot tidtabellen kommer från flera håll. I förslaget ska hela valfriheten vara på plats från och med början av 2019, även om den offentliga vården ännu inte hunnit bolagisera sina tjänster. De försök med valfri vård som inletts i vissa landskap kommer inte heller att hinna ge några svar innan lagen ska vara klubbad igenom. Rösterna höjs för att i stället införa valfriheten stegvis, så att landskapen ska få möjligheter att göra försök och påverka resultatet.

Förbundet för sakkunniga och förmän inom socialvården föreslår att valfriheten skulle införas så, att det först görs pilotprojekt med servicesedlar och sedan utöka valfriheten åren 2021–2023.

– Att förverkliga tidtabellen så att allt startar samtidigt som landskapen grundas är helt orealistiskt, skriver Socialledningen i sitt utlåtande.

Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt föreslår en övergångstid på två år, så att valfriheten införs 2021, alternativt att prova ett område i taget för att kunna korrigera eventuella problem längs vägen.

Helsingfors handikappråd anser att förslaget inte gör tillgången till handikapptjänster mer jämlikt. Motiveringen är att det inte framgår exakt vilka tjänster som ingår i det man får välja direkt och vilka tjänster som hör till landskapets affärsverk. Det är ordalydelsen ”kortvariga och tillfälliga socialtjänster” som är oklar.

– För dem som bor i serviceboende är det viktigt att man får den helhet man behöver i det boende där man vårdas, skriver handikapprådet.