Chef i staden som är bättre än landet

Borgmästarvalet Finland är den stackars mönsterleven som hamnade på villovägar – men annat är det med Helsingfors! Jan Vapaavuori ser huvudstaden som en av de sista bastionerna för den liberala demokratin. Och som borgmästare tänker han försvara den mot p

– Finland var klassens mönsterelev men är det inte längre. Det är viktigt att medge. Men Helsingfors rykte är bättre än Finlands, säger Jan Vapaavuori som vill bli borgmästare.

Det är bara ett och ett halvt år sedan Jan Vapaavuori vinkade ajöss åt såväl politiken som Finland och flög i väg till toppjobbet som biträdande generaldirektör på Europeiska investeringsbanken EIB i Luxemburg. I boken han gav ut strax efteråt läste många in ett visst mått av besvikelse – kanske rent av bitterhet – över det politiska (slag)fält han lämnade efter sig.

Tillspetsat lät det så här; Politiken har kommit att präglas av allehanda tjafs om petitesser som gör det omöjligt att fatta nödvändiga beslut. Allt är populisternas fel.

Men mitt i toppjobbets mandatperiod är Vapaavuori alltså tillbaka – och nu vill han bli borgmästare. Var kom den kämpaglöden ifrån och vad blev det av bitterheten?

– Inte var jag någonsin bitter, inte alls. Jag ville bara skriva ner det jag hade upplevt. Att jobba för en EU-institution och världens största offentliga bank har lärt mig en hel del och gett nyttiga perspektiv.

– Att Finland en gång i tiden var klassens mönsterelev, men att vi inte är det längre. Det är viktigt att medge. Men jag lärde mig också att Helsingfors rykte är bättre än Finlands. Finland är numera ett land man tycker lite synd om, men Helsingfors klarar sig jättebra i många internationella jämförelser.

Det kan man enligt Vapaavuori – föga förvånande – tacka den samlingspartistiska politiken för, som ”varit mycket bra för huvudstaden under tiotals år. Vi har lyckats bygga en stark ekonomi och undvika statens nedskärningar i kommunsektorn”. Du har ju har själv varit aktiv i Helsingforspolitiken i nitton år, vad är du mest och minst stolt över? – Att vi lyckades utvidga staden till Sibbo medan jag var stadsstyrelse- ordförande, eftersom vi där lyckades med vår intressebevakning gentemot regeringen. Sen är jag betydligt mindre stolt över att den stadsplanering och infrastrukturen vi planerade har tagit så fruktansvärt lång tid.

Samlingspartiet har varit det största partiet i Helsingfors i över fyrtio år, och för första gången sedan 1972 har partiet nu fått en riktig utmanare i De gröna som enligt flera gallupar har en realistisk chans att gå om Samlingspartiet i kommunalvalet. Är du orolig? Vad är det som lockar väljarna till De gröna? – Nej, inte alls. Utmaningen är välkommen, det är inte sunt för någon att stå utan konkurrens. Den största utmaningen för oss är att De gröna försöker monopolisera en del egenskaper som också vi jobbar för. De vill profilera sig som ett mitt-emellan-parti men enligt valkompasserna sitter De gröna tydligt till vänster, och Samlingspartiet tydligt till höger. I övrigt är vi rätt lika. Samlingspartiet är den liberala moderna urbana högern och De gröna representerar den liberala moderna urbana vänstern.

”Vi är beroende av andra”

I Luxemburg har Vapaavuori också haft tid att grubbla över populismen. Nu säger han att den liberala demokratin är hotad mer eller mindre överallt. Men som tur är finns det fortfarande ställen där den andas frisk luft – och en av de platserna är enligt Vapaavuori Helsingfors. Som eventuell borgmästare tänker han se till att det förblir just så.

– Man kommer ingen vart med främlingsfientlighet och protektionism. Finland är ett litet land och vi har alltid varit beroende av andra, av internationellt samarbete och internationell handel. Helsingfors är den mest internationella, multikulturella, toleranta och öppna platsen i Finland och det är egenskaper som måste främjas även i framtiden.

För att det ska ske krävs enligt Vapaavuori en stark intressebevakning gentemot landets regering. Staten måste ta Helsingfors på allvar.

– Vi har bara ett metropolområde och hur det här området klarar sig i den internationella konkurrensen är av största betydelse för hela landet.

Några vallöften tänker han inte ge, inte ens i HBL:s videoserie där vi ber alla kandidater lista tre saker de lovar som borgmästare.

– En orsak till att populisterna har klarat sig så bra är att politiker som egentligen inte är populister har gått med i jargongen och gett vallöften som de inte kan förverkliga. Det leder till en spiral av svikna löften och till att folk slutar tro på politiken. Jag lovar bara att göra mitt bästa.