Manick som ger nervsammanbrott

Min snart 89-åriga äldre släkting har hittills trots sin aktningsvärda ålder obehindrat skött bankärenden med dator hemifrån. Främsta orsaken till varför den äldre damen en gång bestämde sig för att lära sig använda dator, var uttryckligen att hon ville sköta sina penningaffärer själv och skicka och ta emot e-post.

Bankens besked att de tryckta kodtabellerna går i graven vid årets slut och ersätts, antingen av Nordeas mobilapplikation, eller av en särskild manick – en kodkalkylator, kom som en tråkig överraskning.

Eftersom det inte i det här fallet fanns någon smarttelefon eller pekplatta att ta till, kom kodkalkylatorn hem med posten. Jag bedyrade min släkting att hon skulle lära sig att använda manicken i ett nafs. Men då utgick jag dumt nog ifrån att man på banken hade beaktat att manickens främsta användargrupp är de äldsta kunderna – det vill säga personer som tycker att det är för mödosamt att börja använda smarttelefon eller pekplatta. Jag trodde också att kodkalkylatorn skulle vara lika användarvänlig som den utmärkta mobilapplikation som Nordea redan erbjuder sina kunder.

Men hur fel hade jag inte: Då jag startar kodkalkylatorn för att demonstrera apparaten för min äldre släkting, inser jag fort att det här inte är någon lättanvänd apparat. Kodkalkylatorn har många små

Då jag startar kodkalkylatorn för att demonstrera apparaten för min äldre släkting, inser jag fort att det här inte är någon lättanvänd apparat.

knappar och en mörkgrå liten display på vilken det är svårt, också för en person med fullgod syn, att urskilja siffrorna. För att logga in i ebanken och betala räkningar måste man trycka in niosiffriga nummerserier turvis i datorn och turvis i kodkalkylatorn. Det räcker med en liten feltryckning och du får starta om från början. Efter att ha kämpat och svurit med apparaten i en knapp timme ger jag upp: Enda utvägen blir att köpa en smarttelefon och sätta i gång med en grundkurs i hur den fungerar.