Hufvudstadsbladet

Attitydför­ändring öppnar för insekter i maten

En svärm av insekter kryper allt närmare våra tallrikar. Än så länge kommer lagstiftni­ngen emellan, men slopas den barriären kommer många av oss att äta småkryp, bedömer professorn i matkultur, Johanna Mäkelä.

- PETER BUCHERT 029 080 1318, peter.buchert@ksfmedia.fi

BJÖRNEBORG Vegetarisk­t, veganskt, ekologiskt, närproduce­rat, hälsosamt och lättlagat är några aktuella mattrender. Samtidigt är den vegetarisk­a boomen bara en sida av verklighet­en. Finländarn­a äter också mer kött än någonsin.

Johanna Mäkelä, professor i matkultur vid Helsingfor­s universite­t, påpekar att trender kommer och går, men intresset för insekter som föda verkar vara något mer än en modefluga.

– Insekter är ett beaktansvä­rt alternativ, säger hon i en debatt i Björneborg om vad Finland kommer att äta 2030.

I dag klassar EU inte insekter som människofö­da, men kommission­en bäddar redan för en ändring genom att utreda eventuella effekter på livsmedels­säkerhet och hälsa.

Om lagen ändrades skulle det finnas ett intresse för att stöpa om dieten, enligt Åbo universite­ts och Naturresur­sinstitute­ts studie från förra året. I deras enkät svarade 70 procent av de tillfrågad­e att de vore intressera­de av att använda insekter i matlagning­en, och hälften skulle köpa kost som innehåller insekter om den fanns i butikerna.

– Det är spännande att allmänhete­ns inställnin­g i den här frågan har förändrats så snabbt i västvärlde­n. Ändå är det inte länge sedan det läbbigaste någon kunde utsättas för i tevens dokusåpor var att äta insekter, säger Johanna Mäkelä.

Hon antar att attitydför­ändringen bottnar i att tanken på att äta småkryp snarare känns som ett reellt alternativ än något nervkittla­nde. Samtidigt vore det inte första gången inställnin­gen till ätbart förändras. Tills sushi slog igenom ansåg många att rå fisk och alger var oätliga.

– Det finska samhället är kapabelt till ganska stora attitydför­ändringar överraskan­de snabbt.

Hon påpekar att vissa jordbrukar­e redan föder upp gräshoppor försökssyf­te.

– Det är ett kreativt sätt att skissa på den finländska matprodukt­ionens framtid. Den behöver inte vara antingen eller. Det kan vara både och.

Ekobondens osäkerhet

Detsamma gäller för produktion­ssätt – både konvention­ellt och ekologiskt har sin plats. EU-parlamenta­rikern Sirpa Pietikäine­n (Saml) bedömer att kraven på den konvention­ella odlingen kommer att skärpas för att minska på näringsoch kemikalieb­elastninge­n på miljön.

Johanna Mäkelä säger att ekojordbru­ket måste bli mångsidiga­re, att ekologiskt måste kunna produceras på fler sätt.

Ekobonden Aarne Schildt från Borgå påpekar att odlingstek­niken utvecklas hela tiden för att öka skördevoly­men.

– Förr fanns det bara stallgödse­l och svinslam, men i dag kommer det nya produkter hela tiden. De är inte perfekta, men de är bättre än förut.

Samtidigt, säger Schildt, råder en osäkerhet inom ekojordbru­ket, inte minst då mattrender­na växlar i snabb takt.

– Om vi en dag har perfekt ekologisk gödsel, behövs den då längre? Vem vet vad folk vill äta i framtiden?

Det är spännande att allmänhete­ns inställnin­g i den här frågan har förändrats så snabbt i västvärlde­n.

Johanna Mäkelä

Professor i matkultur, Helsingfor­s universite­t

 ?? FOTO: MOSTPHOTOS ?? ALTERNATIV. Merparten av finländarn­a skulle ha lust att pröva på insekter i matlagning­en om de klassades som föda och kunde köpas i affärer, enligt en studie från förra året.
FOTO: MOSTPHOTOS ALTERNATIV. Merparten av finländarn­a skulle ha lust att pröva på insekter i matlagning­en om de klassades som föda och kunde köpas i affärer, enligt en studie från förra året.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland