Valfrihet i vården lockar bara de små

Även om tidtabellen för vårdreformen skjuts upp kvarstår möjligheten för landskapen att få stöd för att bli pilotområden. Omsorgsminister Annika Saarikko är bekymrad över att de största områdena inte är med.

BJöRNEBORG I den första omgången är det tio landskap och områden som ansökt om att vara pilotprojekt för valfriheten i vården. Det finns också möjlighet att gå med senare.

Talande är att listan verkar bestå av samma små vårdområden som redan är ganska långt hunna. På listan finns områden som Mellersta Österbotten, Satakunta, Siun sote i Norra Karelen, Eksote i Södra Karelen, Tavastland och Tavastehus stad.

– Jag skulle gärna se att något av de stora områdena kunde fås med, för att få ett större befolkningsunderlag, säger minister Annika Saarikko, vars egen hemtrakt Egentliga Finland ännu funderar.

För att kunna få i gång fler pilotprojekt funderar Saarikko nu på om man kan se över kriterierna på nytt och tolka om dem.

Hur tidtabellen för valfriheten blir är en öppen fråga.

– Ett möjligt scenario är att kundsedlarna och den personliga budgeteringen kan införas i ett tidigt skede, och också de valfria vårdcentralerna i form av pilotprojekt. När valfriheten är helt och hållet implementerad kan jag inte bedöma ett årtal för.

Bråk om rågivningen

Saarikko, som nyligen svors in som omsorgsminister, säger att hon vill lägga mer tid på sånt som hamnat i skymundan under vårdreformen. En sådan sak är familjecentralerna. Hon visionerar att man utifrån exempel i Helsingfors skulle sprida så kallade ”superrådgivningar” till hela landet, det vill säga centraler där all familjeservice är koncentrerad.

Saarikko vill att tröskeln att få hjälp och avlastning måste vara låg för att i sin tur avlasta barnskyddet.

– Det här är uttryckligen en fråga som sparar pengar.

”Superrådgivningarna” är orsaken till att Saarikko ställde sig på bromsen då det gällde bolagiseringen av rådgivningarna, säger hon till HBL.

Regeringen beslöt tidigare att landskapen får avgöra vem som anordnar rådgivningstjänster, och efter grundlagsutskottets utlåtande är det dessutom klart att bolagiseringstvånget uteblir.

– Det här är uttryckligen orsaken till att jag bestämt ville att rådgivningarna ska förbli på landskapens bord. Det var inte något ideologisk motiv om bolag.