Tonårstrams utan skrämselhicka
RYSARE
●●Wish Upon
Regi: John R. Leonetti. Manus: Barbara Marshall. foto: Michael Galbraith. i rollerna: Joey King, Ryan Philippe, Ki Hong Lee, Michael Slaggert.
Man må säga vad man vill om den klassiska knivsprättartraditionen, den där brådmogna tonåringar får smaka på kökskniven, men hellre det än denna mjukisrysare som till synes tar avstamp i kinesisk mytologi.
Här möter vi Joey Kings high school–jänta som i den tragiska öppningsscenen, förlagd till barndomen, bevittnar sin mammas självmord. Följaktligen växer Clare upp med sin skrotsamlare till pappa (Ryan Philippe).
Inget att skriva hem om, i synnerhet som den sociala bakgrunden kommer emot även i skolans korridorer. Allting förändras när farsgubben en vacker dag kommer hem med en kinesisk speldosa (läs: lyckodosa), en tidig födelsedagpresent.
Av den fornkinesiska inskriptionen att döma har ägaren rätt till sju önskningar, så varför inte hålla tummarna för att Josephine Langfords rich bitch och plågoande bara ska ruttna bort.
Simsalabim, hokuspokus! Sen var det ju det här med Paul (Michael Slaggert), den vrålsnygga klasskamraten som gärna skulle få kasta ett öga på fula ankungen Clare. Ja, och tänk om man fick ärva enstöringen August som till skillnad från Clare och hennes far bor hur flott som helst.
Det finns bara ett men; varje gång ett önskemål går i uppfyllelse är det någon som får betala det ultimata priset. Först stryker Max, hunden, med. Och efter August är det grannfrun Deluca (Sherilyn Fenn) som får sätta livet till, detta efter endast tre önskemål.
Visst finns det i filmen scener som är lite läskiga, där man får en känsla av att fan är lös och bara väntar på att Liemannen ska slå till, inte utan en viss finess ska sägas.
Men som helhet är detta ändå en mera än lovligt tramsig och eskapistisk sak som inte heller kan låta bli de sedvanliga high school–klyschorna. Plus att de unga skådespelarna är så okarismatiska att de gärna kan hälsa hem.
Med Get Out i färskt minne och kvalitetsrysaren It Comes at Night på repertoaren finns det verkligen ingen större anledning att bänka sig framför en reaprodukt som denna, bara så ni vet.