Forskare vill tala om gener
Frågor kring vår arvsmassa får lätt debatten att hetta till. En ser möjligheter till revolutionerande medicinsk behandling med genterapi, en annan är kritisk till genändring av odlingsväxter. En ny inhemsk bok går nu in i frågan om gener och genom ur fler
Marknaden för gentest riktade till vanliga konsumenter har vuxit med intresset för släktforskning. I dag kan man köpa test som utlovar information om våra släktband, men också om vår personliga disposition för laktosintolerans, vår risk att insjukna i typ 2-diabetes eller vår risk för att bli alkoholiserade.
– Svagheten är att det ofta är svårt för konsumenten att bedöma informationen i sitt sammanhang. Speciellt när det gäller sjukdomar som styrs av flera faktorer ger test av det här slaget förenklad information, säger Meri Rova, en av redaktörerna bakom boken Kiehtovat geenit, som den finska läkarföreningen Duodecim ger ut med ambitionen att presentera en samlande bild av dagens diskussion kring gener och genetik.
Förenklat språk av experter
Skribenterna, som bemödat sig om att ta ett steg åt sidan från onödigt komplicerat fackspråk och sökt fungerande förklaringar på allmänspråk, är alla erkända experter på sitt område. De tar grepp om ämnet genom att diskutera geners betydelse för behandlingen av sjukdomar, djurens betydelse för forskningen, genändrade grödor, etiska frågor, affärsverksamhet kring genetisk information och framtidsfrågor. Boken startar med enkla förklaringar om vad arvsmassa är och inleder med en bild: ”Har du ett gram salt i handflatan har du en liten hög kornigt ämne i handen. Har du en lika stor mängd dna har du ett informationsförråd lika stort som hela Google eller Facebook.”
Här illustreras potentialen i vår arvsmassa, vårt genom. Lika lite som alla eventuellt vill känna till allt Google innehåller vill en del kanske ändå veta mer om den information ens arvsmassa bär. Ibland leder dubbel information då till svåra ställningstaganden. Här kan möjligheten att styra sina matvanor mot ett hälsosammare håll krocka med informationen om sjukdomar man tillsvidare inte klarar av att bota.
– Beroende på våra gener tar vi till exempel upp olika mycket av kolesterolet i en äggula. En del personer tar upp 80 procent, andra 20 procent och det finns faktiskt ett enkelt test för att se om man hör till dem som borde begränsa sin äggkonsumtion eller inte. Problemet är att samma gen som ger kunskap om kolesterolet också kan ge information om anlag för tidigt begynnande Alzheimers sjukdom. Den informationen kan vara tung att bära och därför tas testet inte rutinmässigt i vården, säger Rova.
När det gäller till exempel tarmcancer är synvinkeln en annan. I släkter där en genmutation disponerar för tarmcancer kan alla testade undersökas regelbundet. Då kan sjukdomen hittas i ett tidigt skede efter att den brutit ut och den drabbade behandlas.
Hur maten påverkar våra gener
Frågan om geners betydelse för hälsan tas också upp i resonemang kring nutrigenetik och nutrigenomik, alltså läran om genernas betydelse för hur maten påverkar oss individuellt och om hur maten vi äter påverkar våra gener. Till framtidsdiskussionerna hör frågan om att utveckla sådan genkirurgi som gör det möjligt att operera bort de bitar av arvsmassan som orsakar svåra sjukdomar. Ihop med det hänger djupt etiska frågeställningar om rätten till livet som det är.
– Där kan man då ställa frågan om hur etiskt det är att låta bli att använda en teknik som man har möjlighet till, säger Rova.
Problemet är att samma gen som ger kunskap om kolesterolet också kan ge information om anlag för tidigt begynnande Alzheimers sjukdom.
Meri Rova
En av redaktörerna för boken Kiehtovat Geenit