Allt fler bostadsbolag investerar i fjärrkyla
Energi Fjärrkyla blir populärare i Finland. Även om installeringskostnaderna fortfarande är höga ser många bostadsbolag det som en lönsam satsning för framtida värmeböljor.
– Visst hade jag hoppats att vi hade haft mer behov av det här, men jag är nöjd. Man får se det som en investering i framtiden, säger Markku Mustalammi.
Mustalammis husbolag i Tölö i Helsingfors bestämde sig för att skaffa fjärrkyla i samband med stambytet i våras, men under den kallaste julimånaden på tio år har fjärrkylan sällan varit påslagen.
– Stambyte sker bara en gång på femtio år och det är lättast att installera fjärrkylan i samma veva. Och så handlar det inte bara om att kyla ner lägenheten, fjärrkylan gör det också mindre fuktig
Nu har kring en femtedel av de som bor i huset valt att installera fjärrkyla i sina hem, och ett tiotal står i kö. Rören har dragits till alla lägenheter så de som vill kan montera den i sin lägenhet när de vill. Nästa sommar kommer kring 60 procent av bostadsbolagets lägenheter att kunna välja att svalka av sin lägenhet.
Rekordår i fjol
Mustalammis hus är inte det enda som valt att investera i fjärrkyla – efterfrågan växer kraftigt särskilt i de stora städerna. På fem år har antalet fjärrkylningskunder i Finland femdubblats och försäljningen ökat med 63 procent, enligt statistik från Finlands Energi. I fjol slog man alla tiders rekord i avkylningsenergi, 205 000 MWh.
Vanligast är att fjärrkyla används för att kyla ner offentliga byggnader såsom köpcenter, kontor och sjukhus.
– Men vi ser en tydlig ökning i efterfrågan hos bostadsbolag, vilket dels har att göra med att människor blivit medvetna om möjligheten, dels med att människor ställer högre krav på boendekvaliteten, säger Jyrki Eurén på Helsingfors energi.
Helen har i dagens läge över 350
fjärrkylningskunder och långt över 400 byggnader har fjärrkyla. Enligt Eurén växer verksamheten med 40–50 byggnader och energieffekten med 25 procent årligen.
Kostsamt att installera
För tillfället är under tio procent av Helens kunder bostadsbolag, men antalet växer ständigt. För bostadsbolag är det största hindret installeringskostnaderna och anslutningsavgiften, som kan vara tiotusentals euro.
– Förr i tiden undrade man varför man behöver luftkonditionering i bilen, men i dag har alla bilar det. I innerstaden blir det lätt varmt inomhus under varmare dagar och då är det trevligt om man kan få en lite svalare temperatur inne, säger Eurén.
Men kyliga somrar syns i statistiken: år 2015 minskade försäljningen nationellt. På Helen har man inte märkt några märkbara sänkor i efterfrågan under kyliga somrar, men Eurén påpekar att det delvis kan ha att göra med att andelen bostadskunder är så liten.
– Oftast fattar man beslut om att skaffa fjärrkyla utifrån hur det var förra sommaren och överlag kan beslutsprocesserna i bostadsbolag vara långsamma.
Underjordiska sjöar
Fjärrkyla fungerar enligt samma princip som fjärrvärme, och systemen kompletterar varandra. Kallt vatten produceras i en anläggning varifrån man distribuerar det till fastigheter via rörledningar. Den överskottsvärme som uppstår överförs tillbaka till energibolagets fjärrkylningsvatten.
– Med fjärrkylningsvattnet täcker vi hälften av sommarens fjärrvärmebehov, säger Eurén.
Helen har två gigantiska vattenreservoarer som fungerar som köldbatterier under marken i Helsingfors och de hjälper till att jämna ut kylningstopparna. Under Esplanaden finns en bassäng på 38 miljoner liter och i Böle en på 11 miljoner liter. Det uppvärmda kylvattnet leds till bassängerna under dagen och kyls ner igen under natten.
I Helsingfors är fjärrkylsnätet 74 kilometer och täcker hela innerstaden, ända till Böle och Mejlans. Rören grävs under nybyggena i Fiskehamnen och Busholmen, och det finns planer på att inkludera också Kronbergsstranden.
– Vi kan också bygga fjärrvärme utanför fjärrkylningsnätet, det har vi nyligen gjort till exempel i Haga brandstation.
Varmare somrar i sikte
Enligt Finlands Energi räknar man med att kylningsbehovet kommer att växa till 1,7 TWh till år 2030, då fjärrkylans marknadsandel kunde
växa till över 25 procent. Enligt en utredning Meteorologiska institutet gjort kommer uppvärmningsbehovet att minska med 10 procent till år 2030, medan avkylningsbehovet kommer att öka med 17–19 procent.
Euréns uppskattning är att efterfrågan på fjärrkyla och behovet i nybyggda fastigheter kommer att växa femfaldigt på tio år.
– Prognoserna visar att det blir fler heta och fuktiga somrar, samtidigt som byggnadsbestämmelserna för inomhusluften blir striktare och kraven på energieffektivitet hårdare.