Var är alla pensionärer och förbunden?

PensioneR Regeringen har gett den så kallade ”solidaritetsskatten” omfattande publicitet, mycket omfattande med beaktande av att skillnaden mellan de två hötapparna man väljer emellan utgör cirka 0,01 procent av statsbudgeten.

Frågan är med vem och mot vem man förväntas vara solidarisk. Regeringen tycks i varje fall fokusera på löntagare med en årslön som är mer än dubbelt så stor som den lön personen i butikskassan har. Pensionstagarna figurerar inte i politikernas diskussioner och därmed inte heller i medierna.

För löntagare ser läget i euro ut på följande sätt: Om man behåller den nuvarande och samtidigt lägre gränsen för löntagarens solidaritetsskatt, betalar löntagaren 0

euro per år vid en årsinkomst under 72 300 euro per år. Exakt vid det högre gränsalternativet, det vill säga 90 000 euro per år skulle höginkomsttagaren betala 29,50 i månaden som sin solidaritetsinsats! Det vill säga en flaska medelmåttig konjak i månaden. Har man råd med det?

Om Samlingspartiet i detta sammanhang ville rentvå sig från den jämlikhetstabbe Jyrki Katainens regering åstadkom 2013 kunde gränsen för alla, både löntagare och pensionärer, vara densamma och procenten likaså densamma. Även pensionären kunde på samma sätt och lika grunder avstå från en flaska konjak. På så sätt kunde man undvika diskriminering och säga sig vara solidarisk mot alla, både småinkomsttagare, höginkomsttagare, företagare och pensionärer. Så är det ju brukligt i en rättsstat. Men regeringens stora fråga gäller

alltså för närvarande endast vissa löntagarkategorier.

Själva medelklassen har inget nämnvärt att hämta i regeringens budget och en annan stor grupp, nämligen en miljon medborgare – pensionärerna – verkar igen ligga lägst. Vad kan pensionären se fram emot? Den generation som har byggt upp Finland efter krigstiden, oljekrisen, globaliseringen och it-bubblan har litet värde i digitaliseringens, kvartalsekonomins och resultatlönernas tidevarv.

Hur låter följande? På den inkomstnivå då löntagaren betalar 0 euro i ”solidaritetsskatt”, betalar pensionären 136,50 euro i månaden och på den nivå löntagaren betalar 29,50 euro (se ovan) betalar pensionären 225 euro i månaden, nästan åttafalt, vilket innebär 1 953,80 euro i året. Varken pensionen eller dess indexförhöjningar är ju något kriminellt som regeringen på godtyckliga grunder borde kunna konfiskera och som motivering vifta med solidaritetens flagga.

Vill man begränsa stora arbetspensioner, till exempel genom att införa pensionstak, borde det ske via ändringar av arbetspensionslagen. Både solidaritetsskatten och indexkapningar är indikatorer på något annat än en rättsstat och bådar inte gott för framtiden.

Men ... var är alla pensionärer och deras förbund, både finskspråkiga och svenskspråkiga? Åtminstone har man tillsvidare inte hört deras protester. Vem röstar man på? En miljon röster kan ju inte ha fel. Vilket partis flagga skulle pensionärerna vifta då de står på barrikaderna och kräver jämlikhet och rättvisa.