Panamadokumenten fick fart på myndigheterna
Skatteparadis Nyheten om Panamaläckan slog ner som en bomb världen runt i april i fjol, men vad har hänt under året som gått? De som följer med nyheterna kanske tror att läckan är preskriberad, men under ytan bubblar tusentals utredningar och lagberedning
Minna Knus-Galán var tillsammans med Kjell Lindroos de enda finländare som var med och avslöjade världens största läcka. Hon släppte i år boken Projekt Panama som skildrar hennes spännande och hemlighetsfulla arbetsår. Dessutom har hon nyss blivit vald till ordförande för en grupp på nio som representerar medlemmarna i den internationella organisationen ICIJ. Det var ICIJ som koordinerade arbetet med läckan, som den tyska tidningen Süddeutsche Zeitung hade fått. KnusGalán fortsätter parallellt med heltidsjobbet på Yles tv-program MOT.
– Ordförandeskapet är en stor ära, men bara ett frivilligt jobb som jag gör på fritiden. Nu när jag inte skriver bok så hinner jag engagera mig mer, skrattar hon.
Tusentals utredningar pågår
Knus-Galán är nöjd över det genomslag som Panamaläckan fick. Plötsligt talade vanligt folk om brevlådeföretag, skatteparadis och ökända advokatbyråer vid frukostbordet och på kafferasten. Tack vare den har folk bildat sig en uppfattning om de här komplicerade, skumma och kontroversiella affärerna. Det här har också de tidigare läckorna: Offshoreleaks 2013, Luxleaks 2014 och Swissleaks 2015 bidragit till.
–Diskussionen har ändrats radikalt under de senaste åren och vi vet att skatteparadisen är fulla av olagligheter. Folk kommer ihåg den grymma karusellen efter 3.4.2016 när vi publicerade läckan, men nu är bollen hos myndigheterna.
Det är lätt att tro att dokumenten hamnade i glömska i och med att mediedrevet tynade bort, men i själva verket har det hänt massor. För några veckor sedan avgick Pakistans premiärminister Nawaz Sharif som en konsekvens av läckan. Sharif gick alltså samma öde till mötes som hans isländska kollega, men över ett år senare. Många utredningar är fortfarande i startgroparna.
– Här i Norden hamnade Nordea i blåsväder, men de har tagit läckan på stort allvar. De har massrekryterat till avdelningen som ska förebygga ekonomisk brottslighet.
Mossack Fonseca är advokatbyrån i Panama därifrån de läckta dokumenten kom. Deras ägare och direktörer är anhållna och byrån har krympt och lagts på is.
– Det händer hemskt mycket bakom kulisserna. Finska skattemyndigheter undersöker fler fall gällande de namn som vi publicerade, för att inte tala om alla internationella undersökningar.
Katalysator för nya lagar
I december räknade ICIJ ut att över 6000 utredningar har satts igång runtom i världen, men bara en bråkdel syns i medierna. Dessutom sker det mycket inom lagstiftningen, men allt tar tid.
– Det är inte alls lika synligt, men minst lika viktigt. Vår plikt som journalister är att ta fram de här sakerna, men det är myndigheternas uppgift att undersöka eller få igång förändring. Jag hörde av en tjänsteman på Finansministeriet att Panamadokumenten blev som en katalysator för EU-direktiven. De kördes jättesnabbt igenom, säger Knus-Galán.
EU har redan klubbat igenom två omfattande direktiv som ska förhindra skatteflykt. Stora koncerner måste exempelvis rapportera landspecifikt till myndigheterna. Grundtanken är att företagen ska betala skatt i det land där vinsterna görs.
– Här i Finland trädde i sommar en lag i kraft som ska förhindra penningtvätt, som är direkt kriminellt. Direktivförslag som handlar om mellanhändernas ansvar att känna till den riktiga ägaren är under arbete.
Mellanhänder betyder i de här fallen skattekonsulter och advokaterna som hjälper sina klienter att grunda brevlådeföretag, och därmed också gömma ägaren.
–Alla tvår sina händer ifall det kommer fram att ägaren till ett skatteparadisbolag har begått ett brott eller är på en internationell sanktionslista. Mossack Fonseca förklarar att de inte vet någonting och skyller på bankerna, konsulterna och juristerna skyller i sin tur på Mossack Fonseca. Det finns inte en lag som säger vem som bär ansvaret, men däremot strikta lagar när det gäller bankerna.
EU-parlamentet grundade en kommitté vars uppgift är att undersöka penningtvätt och skatteflykt. Knus-Galán blev tillsammans med fyra kollegor inbjuden till den så kallade PANA-kommittén där de lyfte upp just den här problematiken.
Avslöjandet av Panamadokumenten skapade ringar på vattnet över hela världen. Först vädjade dåvarande finansminister Alexander Stubb till Yle att lämna ifrån sig dokumenten, och Skatteförvaltningens uppmaning följde som ett brev på posten.
– Det här var unikt, ingen annanstans gick myndigheterna så långt!
Yle överklagade till Helsingfors förvaltningsdomstol, där fallet fortfarande är på gång. De hänvisade till källskyddet som aldrig har brutits i en finsk domstol.
– Det handlar ju inte om journalistens rätt, utan om publikens rätt att känna till missförhållanden. Det tycks våra egna myndigheter inte förstå, de förstår inte källskyddets betydelse. Det här fallet är också ett riktigt jätteviktigt prejudikat.
Hon tror att båda parter överklagar fallet tills det når Högsta domstolen eller Europadomstolen, vilket kan ta flera år.