Bis­kop be­red­de väg för and­ra kvin­nor

In­ter­vju Av­gå­en­de bis­ko­pen Ir­ja Asko­la kan be­skri­vas som fö­re­gång­a­re. Asko­la var en av de förs­ta kvin­nor som präst­vig­des i Fin­land 1988 och hon är Fin­lands förs­ta kvinn­li­ga bis­kop. Asko­la sä­ger att hen­nes ba­na till bis­kop­säm­be­tet präg­lats av hen­nes sin­ne

Hufvudstadsbladet - - Nyheter - FNB

Ir­ja Asko­la blev te­o­lo­gie ma­gis­ter vid Helsing­fors uni­ver­si­tet 1975. Det var ock­så förs­ta gång­en hon stöt­te på struk­tu­rell köns­dis­kri­mi­ne­ring.

– Det var en svår bit att sväl­ja. Jag satt i sam­ma stu­dent­sty­rel­se som mi­na man­li­ga stu­di­e­kam­ra­ter och ha­de sam­ma stu­die­pre­sta­tio­ner som de. Al­la stod vi vid sam­ma streck tills vi fick vår ex­a­men. Ef­ter det fick mi­na man­li­ga vän­ner tjäns­ter och vi kvin­nor läm­na­des på stran­den med en käns­la av vad hän­der nu.

Asko­la job­ba­de bland an­nat som as­si­stent på uni­ver­si­te­tet in­nan hon vig­des till präst 13 år ef­ter att hon bli­vit ma­gis­ter.

– Det var en fan­tas­tisk fest. He­la året var li­ka fan­tas­tiskt då kvin­nor präst­vig­des run­tom i Fin­land. Det var nå­got vac­kert och rent som för­verk­li­ga­des – ock­så på ett sam­häl­le­ligt plan. Sam­ma sak upp­re­pa­des på sätt och vis då jag vig­des till bis­kop. Käns­lan av att det är nå­got rätt, rent, re­nan­de som sker nu.

Kyr­kan gav kal­la han­den

Asko­la, som va­rit bis­kop i Helsing­fors stift i sju års tid, sä­ger att dis­kri­mi­ne­ring av kvinn­li­ga präs­ter i dag vis­ser­li­gen är ovan­ligt men in­te ett okänt fe­no­men. Asko­la sä­ger att det bå­de i kyr­kan och i sam­häl­ let som stort finns en li­ten mi­no­ri­tet som an­ser att de le­dan­de pos­ter­na inom kyr­kan krä­ver ”en mans bre­da ax­lar”.

– Det finns si­tu­a­tio­ner då jag vet att jag in­te är väl­kom­men. Visst gör det ont. Jag hop­pas att folk skul­le fat­ta att jag in­te ba­ra är in­sti­tu­tio­nen Ir­ja ut­an ock­så män­ni­skan Ir­ja, och att män­ni­skan Ir­ja kan kän­na att hon in­te är ac­cep­te­rad. Å and­ra si­dan har mi­na upp­le­vel­ser gjort mig mer käns­lig för dem som bli­vit än­nu mer ut­stöt­ta och dis­kri­mi­ne­ra­de än jag.

Asko­la sä­ger att hon över­ras­kats av an­ta­let kvin­nor som an­för­ trott hen­ne trau­man de upp­levt inom kyr­kan. Det har hand­lat om sa­ker som sex­u­el­la tra­kas­se­ri­er el­ler frå­gor kring be­hand­ling­en av sex­u­el­la mi­no­ri­te­ter, ab­ort el­ler våld i hem­met, frå­gor som de kvin­nor­na in­te ve­lat ta upp in­för en man­lig präst.

– Jag har fått brev av till och med myc­ket gam­la kvin­nor från oli­ka stift och land­skap som frå­gat om de nu när en kvin­na är bis­kop får be­rät­ta om trau­man som or­sa­kats av en man­lig präst. Ef­tersom jag som kvin­na kans­ke för­står dem.

Asko­la hop­pas att de drab­ba­de in­te ti­ger om si­na trau­man ef­ter att hon gått i pen­sion även om lä­get då åter är att al­la bis­ko­par är män.

– Al­la man­li­ga bis­ko­par är in­te dö­va och okäns­li­ga. Sen­si­ti­vi­tet är in­te en köns­bun­den egen­skap.

Hat för att hand­lings­för­la­ma

Asko­la sä­ger att det finns två frå­gor som väc­ker ex­tra myc­ket ra­se­ri bland fin­län­dar­na: kam­pen för en hu­ma­na­re asyl­po­li­tik och kam­pen för de sex­u­el­la mi­no­ri­te­ter­nas rät­tig­ he­ter. Asko­la har fort­satt kom­men­te­ra bäg­ge frå­gor­na trots att hen­nes ut­ta­lan­den of­tast åt­följs av en ström av hat­med­de­lan­den.

– Jag upp­le­ver att hat­re­to­rik har som syf­te att hand­lings­för­la­ma mot­ta­ga­ren, och det väg­rar jag gå med på. Om jag skul­le slu­ta ge ut­ta­lan­den som stäm­mer över­ens med mitt kall skul­le det in­ne­bä­ra att jag gått med på att fal­la of­fer för hat­re­to­ri­ken. Kal­let bär mig, men ef­ter att jag gått i pen­sion i no­vem­ber så är det in­te mö­dan värt att frå­ga mig om nå­got, in­te ens vad kloc­kan är. Då tän­ker jag tän­ka på an­nat.

Ef­ter att Asko­la går i pen­sion i no­vem­ber kom­mer det in­te att fin­nas en en­da kvinn­lig bis­kop inom Fin­lands evan­ge­lisk­lut­hers­ka kyr­ka. Det kan än­då för­änd­ras ef­ter att är­ke­bis­kop Ka­ri Mä­ki­nen pen­sio­ne­ras i ju­ni.

– Kyr­kan be­hö­ver ett kom­plett an­sik­te som ock­så har kvinn­li­ga drag. Men ett val är all­tid ett val där väl­jar­na be­stäm­mer, sä­ger Asko­la.

Jag hop­pas att folk skul­le fat­ta att jag in­te ba­ra är in­sti­tu­tio­nen Ir­ja ut­an ock­så män­ni­skan Ir­ja, och att män­ni­skan Ir­ja kan kän­na att hon in­te är ac­cep­te­rad.

Ir­ja Asko­la

Bis­kop

FO­TO: LEHTIKUVA/ MIKKO STIG

HAR MöTT MOT­STåND. Vägen till prästäm­be­tet har in­te va­rit spikrak för Ir­ja Asko­la, som blev klar med si­na stu­di­er re­dan 1975. Fort­fa­ran­de finns det kraf­ter inom kyr­kan som an­ser att de vik­ti­gas­te upp­dra­gen bor­de ax­las av män.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.