Tammerfors blir spårvagnsstad
Trafik Det tog 110 år för Tammerfors att komma i gång med sitt spårvagnsprojekt. Magnus Lavonius kom med det allra första initiativet 1907, och flera andra skulle det bli innan gatorna började grävas upp nu under sommaren. Om fyra år ska första skedet var
I några år framåt kommer Tammerfors centrum att domineras av spårvägsbygget ner mot Hervanta och upp till Lentävänniemi.
Att Tammerfors valde spårvägsnät är inte unikt, säger Mikko Nyhä, chef för VR Tracks spårvägsprojekt i Tammerfors. I Bergen har tre nybyggda linjer fungerat sedan 2010, och både Dublin och Nice hör till de städer som nyligen dragit upp spår.
I Finland ska både Åbo och Uleåborg snart ta ställning till liknande projekt.
I Tammerfors är mottagandet motstridigt.
Spårtrafiken i större städer är inte på väg att försvinna. Tvärtom, säger Mikko Nyhä som är projektchef för VR Tracks spårbyggen i Tammerfors. Just nu finns det en god förebild i Bergen, som sedan 2010 har tre nybyggda spårvägslinjer.
VR Track, YIT och Pöyry ingår tillsammans med Tammerfors stad i den allians som ska förverkliga spårvagnsprojektet under de kommande åren och leverera en fungerande helhet. 2016 bildade staden aktiebolaget Tampereen Raitiotie Oy som kommer att äga och upprätthålla spårnätet, vagnarna och hallarna. Just nu pågår det första skedet, byggandet av en 15 kilometer lång sträckning mellan Hervanta och centrum. Här ingår också spårvagnshallarna i Hervanta, inklusive de tre kilometer spår som behövs för hantering av vagnarna där.
Utmaningar
Att montera in ett spårnät i en etablerad stadsmiljö är aldrig lätt. Trafiklösningar får tänkas om eftersom det sällan är möjligt att bredda en gata. Både den lätta och den lite tyngre trafiken får anpassa sig under det långvariga byggnadsskedet, och de tillfälliga lösningarna avlöser varandra medan byggprojektet framskrider.
– En av de stora fördelarna med spårvagnsnätet är att det oftast får en utvecklande roll i sin stadsmiljö. De permanenta spåren ger staden och kommunikationerna en stabil struktur, och förtroendet för rälsen leder till att både bostäder och service följer efter, säger Ville-Mikael Tuominen, projektledare från stadens sida.
– När sträckningen ända fram till Pyynikintori är klar kommer vi att fortsätta västerut över näset till helt nya områden där spåren kan planeras in samtidigt som boendemiljön tar form, säger Tuominen. Det finns en planerad sträckning som går delvis över vatten till Lentävänniemi nära stranden, och där har vi alla möjligheter att bygga en ny helhet där allt är anpassat till spårvägstrafik.
Fortsättningen från centrum och västerut över näset motiveras av att 25 procent av stadens befolkning bor där, och avstickaren från centrum uppåt motiveras av att där ligger centralsjukhuset för i runt tal 500 000 finländare.
Tillfälliga lösningar
Målsättningen är att den dagliga trafiken i staden inte ska störas mer än nödvändigt. Alla byggnadsprojekt ställer förstås till med buller och tar plats. Planerna är att ingen gata ska behöva stängas av helt och hållet, däremot blir det en del surfande längs alternativa rutter för bilisterna och cyklisterna i centrum.
– Just nu måste biltrafiken i båda riktningar styras via alternativa rutter omkring byggprojektet i kvarteret Tuulensuu, säger Nyhä. Fram till 2020 kommer arbetet att fortsätta på olika avsnitt av spårsträckningen, och ganska länge längs stadens pulsåder Hämeenkatu.
Under befintliga broar finns det vanligen utrymme för spårvagnar längs ena kanten om det görs modifieringar. Vissa tunnlar måste grävas djupare för att spårvagnarna ska få plats, de är högre än bussarna. På vissa platser nära järnvägen
kan man bara jobba vissa tider på dygnet.
– Ett alldeles eget arbetsmoment är att flytta bort existerande kommunalteknik från gatuavsnitten. Under asfalten hittar man både rör och kablar som måste flyttas och säkras, säger Kimmo Lahti som leder byggarbetet på Hämeenkatu.
– Det är det här jobbet som är svårast att beräkna, och det som potentiellt i första hand orsakar förseningar, säger Ville-Mikael Tuominen.
Delade läger
Det blir en del sprängningsarbeten men mest koncentrerat till Hervanta som är den ena ändpunkten för spåren. Sprängmassorna återanvänds senare för att fylla ut det västra spåravsnitt som går över vattnet.
– Hervanta har varit med i spårvagnsplanerna redan på 1980-talet. Mycket av högskoleutbildningen är lokaliserat till Hervanta med 25 000 innevånare, av vilka 10 000 är studerande. Lika många jobbar där, säger Tuominen.
Det här är ett projekt som na- turligtvis delar Tammerforsborna i minst två läger. Så är det också bland företagarna, en del ser möjligheterna medan andra ser problemen. För bilisternas del är spårvägen ingen farlig konkurrent, snarare ger spårvagnarna mera utrymme åt bilar eftersom det blir färre bussar som tar plats på gatorna, säger Mikko Nyhä.
– Man måste väga in alla konsekvenser av spårvägstrafiken. Förutom att utsläppen sjunker i trafiken och olyckorna blir färre gör de täta avgångarna att restiden förkortas för de allra flesta. Missar man en avgång är det bara 7,5 minuter till nästa. Dessutom kommer tomtmark att utvecklas och fastigheter att byggas. Vi tror på en livgivande injektion, säger Ville-Mikael Tuominen.
Tammerfors har länge haft en befolkningstillväxt på en procent per år och hör till de mest lockande inflyttningsorterna i landet.