Åländskt nej fällde finskan i Nordiska rådet
Nordiska rådets president kritiseras för nej i omröstning
Nordiska rådets åländska president Britt Lundberg (C) svek Finland när hon röstade emot den finländska delegationens initiativ om att göra finskan och isländskan till officiella arbetsspråk i Nordiska rådet. Det säger riksdagsledamoten Maarit Feldt-Ranta (SDP) som är vice ordförande för Finlands delegation.
SFP:s partiledare Anna-Maja Henriksson som var med om att köra fram Britt Lundberg som president för Nordiska rådet säger att hon är mycket överraskad.
– Jag förstår inte den här situationen. Jag trodde att vi i den finska delegationen var överens om att Finland kör den här linjen, säger hon.
Britt Lundberg försvarar sig med att hon inte såg att förslaget kunde ha framgång i längden och i stället ville arbeta för en kompromiss.
Presidiet röstade emot initiativet med rösterna 6–5. De finländska och isländska delegaterna röstade för initiativet – utom Lundberg.
Den svenska delegationen vid Nordiska rådet hade allra helst önskat ett brett konsensusbeslut när rådets presidium i onsdags behandlade förslaget om att lägga till finskan och isländskan som officiella arbetsspråk i Nordiska rådet.
Men när det inte var möjligt röstade de svenska ledamöterna för presidiets förslag till beslut och därmed avslag på det förslag som väckts av finländska och isländska delegationerna. Det säger svenska ledamoten i presidiet, den svenska delegationens ordförande Hans Wallmark (Moderaterna).
– Tanken har varit att på så många sätt som möjligt bredda möjligheten att använda det egna språket. Från svensk sida har vi dock understrukit att språkförståelsen även minskar bland de som använder sig av de så kallade skandinaviska språken (svenska, danska och norska), säger Wallmark.
De svenska ledamöterna var också oroliga för stigande kostnader i Nordiska rådet.
– Ändras arbetsordningen får det också konsekvenser för vilka rådssekretariatet i Köpenhamn kan anställa och kraven på språkkunskaper. Det kan onekligen påverka kostnaderna, rent allmänt har dessa ökat redan som det är för översättning, säger Hans Wallmark.
I sitt remissvar till det ursprungliga finländska och isländska förslaget skriver den svenska delegationen så här:
”Sverige betalar enligt rådande fördelningsnyckel 31,8 procent av rådets gemensamma kostnader. Sedan 2006 har kostnaderna för översättning och tolkning ökat markant och enligt sekretariatets preliminära uträkning för översättning av allt mötesmaterial till även finska och isländska skulle kostnaderna öka med ytterligare ett antal miljoner. För Sveriges del skulle det innebära en ansenlig årlig ökning. Därmed behöver riksdagens talman i samråd med gruppledarna konsulteras och godkänna budgetpropån.”