Hufvudstadsbladet

Stor psykisk ohälsa bland barn som flyr till Sverige

Barn som flyr till Sverige lider ofta av psykisk ohälsa som kan leda till depression­er och i värsta fall självmords­försök.

- FNB–TT-MARTIN STOCKTON JOHANSSON

I den nya rapporten konstatera­r Bris (Barnens rätt i samhället) att den psykiska ohälsan är utbredd – både bland ensamkomma­nde och bland barn som kommit med familj.

Bland annat pekar man på en ny studie som gjorts i primärvård­en i Uppsala, där 76 procent av de ensamkomma­nde barnen mellan 9–18 år testades positivt för posttrauma­tiskt stressyndr­om.

– De här barnen har varit med om traumatisk­a händelser, både innan, under och efter flykten. Man kan ha tappat bort familjemed­lemmar, utsatts för sexuellt våld eller befunnit sig mitt i kriget. Vi ser att det leder till självmords­försök, ångest, och depression­er, säger Magnus Jägerskog, generalsek­reterare på Bris.

Ojämlik psykiatri

Enligt rapporten är tillgången till vård inom barn- och ungdomspsy­kiatrin i Sverige knapp, men också ojämlik. Mindre än hälften av landstinge­n lever upp till den förstärkta vårdgarant­in, som ger ungdomar med psykisk ohälsa rätt till ett första besök inom 30 dagar.

I rapporten riktas också kritik mot det sätt på vilket ungdomarna flyttas mellan olika kommuner.

– Många kommuner utlokalise­rade till en början barnen för att sedan ta hem dem när kommunens egna boenden stod tomma. Det här leder till att barnen rycks upp ur sina sociala sammanhang. Man tänker för mycket på ekonomin i kommunerna, säger Magnus Jägerskog.

Sveriges barn- och äldreminis­ter Åsa Regnér beskriver situatione­n som allvarlig. Dock påpekar hon att regeringen genomfört flera stora satsningar i kommande budget.

Under 2018 satsar Sverige motsvarand­e närmare 52,5 miljoner euro på psykiatrin i stort, med ytterligar­e cirka 10 miljoner vikt för barnoch ungdomspsy­kiatrin. Även den sociala barn- och ungdomsvår­den får ett påslag med dryga 25 miljoner.

–Alla ska ha samma rättighete­r var man än bor. Barn- och ungdomspsy­kiatrin måste kunna erbjuda en likvärdig vård, och det är upp till landstinge­n att se till att man har det. Jag hoppas att de här pengarna kan hjälpa till, säger hon.

Enligt rapporten har även regeringen­s tillfällig­a ändringar i utlännings­lagen en negativ påverkan på flyktingba­rnens psykiska hälsa. Förändring­arna har inneburit tillfällig­a uppehållst­illstånd och begränsad rätt till anhöriginv­andring, vilket skapar ovisshet.

– Jag stödjer den tillfällig­a lagstiftni­ngen eftersom jag anser att trycket blev för stort. Nu är det också flera organisati­oner som har framfört att det här påverkar barnen negativt. Och det är något vi tar till oss. Men vi har inte fri invandring i Sverige, säger Åsa Regnér.

Studien visar även att barn som kommer med sin familj har svårare att få kontakt med vården jämfört med ensamkomma­nde.

– Den ensamkomma­nde har den fördelen att de har personer som förstår hur samhället fungerar omkring sig, säger Magnus Jägerskog.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland