Pristagare agerar inför presidentval
Nobelprisade nätverket mot kärnvapen vill få Finland med i FN-konventionen
Nobels fredspris går till den internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen, Ican. Nobelkommittén hoppas att priset kan skynda på staters beslut att skriva under FN:s konvention för att avveckla kärnvapen.
Finland har vägrat att skriva under konventionen. Det vill Ican Finland ändra på. Nätverket planerar nu in en stöt mot presidentkandidaterna och hoppas att kärnvapenfrågan blir ett tema i presidentvalet. Hittills har Pekka Haavisto (Gröna), Tuula Haatainen (SDP) och Merja Kyllönen (VF) sagt att de vill att Finland skriver på avtalet.
Enligt Ican Finlands koordinator Kati Juva är det inte troligt att den nuvarande regeringen ändrar ståndpunkt i kärnvapenavtalsfrågan. Därför jobbar nätverket med att få till stånd en ändring i följande regering.
– Fantastiskt! Och vet du? Det är faktiskt andra gången någon ringer mig och berättar om att en organisation som jag är med i får Nobelpriset, säger Kati Juva, koordinator i finska Ican.
Förra gången läkaren Kati Juvafick glädjas över Nobels fredspris var året 1985. Då var det Internationella läkarrörelsen mot kärnvapen som premierades. Juva var med i rörelsen.
– Då var det Nils Torvalds som ringde upp mig, säger Juva.
1985 var Torvalds journalist. Nu är han presidentkandidat för SFP och mål för Ican-nätverkets följande kampanj: att få presidentkandidaterna att säga ja till att Finland ska skriva under FN-konventionen mot kärnvapen.
– Tuula Haatainen (SDP), Pekka Haavisto (Gröna) och Merja Kyllönen (VF) stöder avtalet. Torvalds har vi inte svar av ännu, säger Juva.
När HBL senare ringer upp Torvalds säger han att han är redo att ge organisationen sitt stöd i dess arbete för en kärnvapenfri värld. Det betyder ändå inte att han arbetar för att Finland ska skriva på FN-konventionen.
– Problemet är mer invecklats än så. Nästan inga västeuropeiska län- der har skrivit på avtalet. De har stått helt utanför förhandlingarna, säger Torvalds.
Torvalds ser inte heller att han som president skulle ha möjlighet att ”vända upp och ner” på den internationella situationen och se till att Finland skriver på FN-konventionen.
Hoppas på nästa regering
FN-konventionen om kärnvapenförbud har trots motståndet bland kärnvapenländerna och exempelvis Finland varit Icans stora framgång. De nationella nätverken inom rörelsen har lobbat för att så många länder ska anta avtalet. 122 länder har gjort det. 53 länder har hittills ratificerat avtalet. Ican Finland har ändå inte lyckats få den finländska regeringen på sin sida.
– Vi tror inte att den nuvarande regeringen skriver under. Men vi jobbar långsiktigt för att följande regering ska göra det, säger Juva som är fullmäktigeledamot för De gröna I Helsingfors.
Juvas perspektiv på antikärnvapenarbetet är långt.
– På 1980-talet kunde jag inte föreställa mig att vi fortfarande skulle göra samma arbete 2017, säger Juva som trots allt anser att utvecklingen gått framåt.
Kalla kriget ledde exempelvis till att världens kärnvapenarsenal minskade avsevärt när spänningarna i världen minskade för några år.
Nu är kärnvapenhotet tillbaka på den världspolitiska scenen igen.
– Det beror delvis på Rysslands stormaktsambitioner och deras behov av att visa musklerna. I USA har vi Donald Trump vars attityd till kärnvapen är ”varför inte?”. Och Nordkorea förstås, men landet är inte ensamt skyldigt till att kärnvapenhotet förvärrats, säger Juva.
Under senare år har kärnvapenrörelsen betonat de katastrofala följderna för miljön efter en kärnvapenattack. En lokalt begränsad attack som bara berör ett visst område finns inte utan konsekvenserna berör hela världen. Budskapet är tydligt:
– Ingen går trygg efter en kärnvapenattack, säger Juva.