Punk­ban­det splitt­ras

Upp­föl­ja­ren till do­ku­men­tä­ren om Pert­ti Ku­ri­kan Ni­mipä­ivät hål­ler måt­tet som den mest är­li­ga och ge­nu­i­na av do­ku­men­tä­rer. Den skild­rar punk­ban­dets sista år präg­la­de av käns­lo­sam­ma in­re kon­flik­ter.

Hufvudstadsbladet - - Nr 276 - KRISTER UGGELDAHL krister.uggeldahl@ko­lum­bus.fi

Do­ku­men­tä­ren To­ka­si­ka­jut­tu skild­rar splitt­ring­en i ku­lis­ser­na un­der punk­ban­det Pert­ti Ku­ri­kan Ni­mipä­iväts sista år.

Ko­va­si­ka­jut­tu av ra­dar­pa­ret Juk­ka Kärk­kä­i­nen& J-P Passi var en ut­omor­dent­ligt sym­pa­tisk sak, en dokumentär där man tog sig an per­so­ner med ut­veck­lings­tör­ning­ar ut­an att så­sa till det, ut­an att snöa in sig på det po­li­tiskt kor­rek­ta.

Att man sam­ti­digt rå­ka­de skri­va ett styc­ke fin­ländsk mu­sik­histo­ria stör­de ju in­te. För även om kil­lar­na i Pert­ti Ku­ri­kan Ni­mipä­ivät har en – för bran­schen – ovan­lig bak­grund är ban­det i frå­ga så myc­ket me­ra: en punken­semb­le som in­te räds si­na mu­si­ka­lis­ka röt­ter.

I den färs­ka fil­men fort­sät­ter det mu­si­ka­lis­ka även­ty­ret med schla­ger­fes­ti­va­len i Wi­en som själv­klar höjd­punkt.

In­led­nings­vis van­kas dock nå­got me­ra an­språks­lö­sa sam­man­hang, mo­dell klubbspel­ning på kon­ti­nen­ten.

Här har vi trum­mi­sen To­ni Vä­li­ta­lo som på sin fins­ka för­sö­ker le­ta upp en to­a­lett (det bråds­kar) samt sång­so­lis­ten Ka­ri Aal­to som ond­gör sig över den un­der­må­li­ga ba­ren back­stage. Han är ”ing­en jäv­la öldric­ka­re”, ne­hej.

Vann UMK

Spän­ning­ar­na in­om ban­det till­tar och väl till­ba­ka i Fin­land ser det ut som om ban­det skul­le splitt­ras. Det slu­tar med tå­rar och kra­mar och bakom knu­ten vän­tar nå­got än­nu stör­re: schla­ger­fes­ti­va­len i Wi­en!

Dä­re­mel­lan var­vas dra­ma­tik av ett helt an­nat slag. Det vi­sar sig att To­ni har ett gott öga till en viss Jut­ta som dessvär­re ock­så kän­ner drag­ning till Ni­i­la, ban­dets ro­a­die. Smått gri­pan­de är ock­så sce­nen där ba­sis­ten Sa­mi Hel­le, den svur­na cen­ter­par­tis­ten, läm­nar stöd­bo­en­det till för­mån för en egen lya.

Med tan­ke på hur lyc­kad ori­ginal­fil­men var är upp­föl­ja­ren, ock­så den i re­gi av Juk­ka Kärk­kä­i­nen och J-P Passi, för­vå­nans­värt le­van­de och en­ga­ge­ran­de.

De stän­di­ga kon­flik­ter­na in­om ban­det gör att det ald­rig blir trå­kigt, pre­cis som sig bör när det är frå­ga om ett rock’n’roll-opus. Ja, fak­tiskt får man lust att dra en pa­ral­lell till Me­tal­li­ca­do­ku­men­tä­ren So­me Kind of Mons­ter, så i den grad stru­ligt är det.

Besvi­kel­se i Wi­en

Ett ka­pi­tel för sig är vis­tel­sen i Wi­en. Un­der ett mö­te med den in­ter­na­tio­nel­la pres­sen pro­kla­me­rar text­för­fat­ta­ren Ka­ri Aal­to att ”no li­ke po­li­tics, no li­ke po­li­zei” och fort­sätt­ning föl­jer på rö­da mat­tan, nu i säll­skap av själ­vas­te Con­chita Wurst.

I hän­der­na på and­ra re­gis­sö­rer finns det risk för att en dokumentär av den här ty­pen skul­le gå över styr, i syn­ner­het som käns­lor­na hos her­rar­na Aal­to, Vä­li­ta­lo, Hel­le och (Pert­ti) Ku­rik­ka är på ytan mest he­la ti­den (”du ditt mon­go” ly­der do­men när ro­a­di­en Ni­i­la Suo­ran­ta lå­ter för­stå att han tän­ker läg­ga av).

Men de facto hål­ler man tung­an rätt i mun­nen, ba­ra för att trol­la fram den mest är­li­ga och ge­nu­i­na av do­ku­men­tä­rer. Och när ban­det till följd av gi­tar­ris­ten Pert­ti Ku­rik­kas pen­sio­ne­ring se­dan pac­kar ihop kan man in­te an­nat än le. Re­spekt!

FOTO: J-P PASSI/ MOUKAFILMI

FOTO: J-P PASSI. © MOUKA FILMI 2017

På Rö­DA MAT­TAN. Pert­ti Ku­ri­kan Ni­mipä­iväts sång­a­re Ka­ri Aal­to mö­ter Con­chita Wurst på in­vig­ning­en av Eu­ro­vi­sion Song Con­test i Wi­en 2015.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.