Kor­rup­tio­nen kvä­ver fri­he­ten i Kir­gi­zis­tan

Kir­gi­zis­tan är det en­da lan­det i Cen­tra­la­si­en där val­re­sul­ta­tet ald­rig är kla­ra på för­hand. När lan­det nu går till pre­si­dent­val på sön­dag är spän­ning­en stor. Sam­ti­digt har den sam­hälls­ut­veck­ling­en gått bak­åt – kor­rup­tio­nen har in­te mins­kat ut­an för­vär­rats

Hufvudstadsbladet - - Nyheter - TEXT ANNA-LENA LAURéN FOTO ROGER TURESSON @An­na­le­naLau­ren, anna-lena.lau­ren@ksf­me­dia.fi ANNA-LENA LAURéN

Det rass­lar i majs­fäl­ten. Stjäl­kar­na är så höga att man knappt ser kor­na som rör sig mel­lan dem.

Över fäl­ten svä­var sil­hu­et­ten av en rov­få­gel. Ele­gant vi­lar den på luft­ström­mar­na me­dan den spa­nar ef­ter sitt byte.

Någ­ra hund­ra me­ter bort ri­der Os­man Sat­ke­jev runt och in­spek­te­rar floc­ken. Det är han som äger dju­ren, drygt hund­ra ox­ar och ett tju­go­tal mjölk­kor. De be­tar fritt, som all bo­skap i Kir­gi­zis­tan där man in­te har någ­ra in­häg­na­der ut­an val­lar si­na djur till häst. Sju an­ställ­da tar hand om bo­ska­pen, men Os­man Sat­ke­jev kör ock­så själv näs­tan dag­li­gen ut till går­den som lig­ger ett tret­ti­o­tal kilo­me­ter ut­an­för Bi­sj­kek. Han le­ver på att säl­ja kött till re­stau­rang­er och par­ti­hand­la­re. En li­ten del går på ex­port till grann­lan­det Ka­zakstan.

– Kir­gi­zis­tan pro­du­ce­rar det bil­li­gas­te köt­tet i Cen­tra­la­si­en. Men de fles­ta går­dar är så små att det ald­rig går att ut­veck­la pro­duk­tio­nen. Vi stam­par på stäl­let, sä­ger han.

Det­sam­ma kun­de sä­gas om den po­li­tis­ka ut­veck­ling­en. Å ena si­dan är Kir­gi­zis­tan Cen­tra­la­si­ens de­mo­kra­tis­ka un­dan­tag – det en­da lan­det i re­gi­o­nen som hål­ler fria val. På sön­dag är det pre­si­dent­val och re­sul­ta­tet är in­te känt på för­hand, nå­got som skil­jer kir­gi­zis­ka val från al­la and­ra val i grann­ska­pet.

Å and­ra si­dan är Kir­gi­zis­tan vid det här la­get så ge­nom­kor­rum­pe­rat att det är svårt att ta­la om en fun­ge­ran­de de­mo­kra­ti. På tju­go­sex år se­dan Sov­je­tu­ni­o­nens fall har lan­det skuld­satt sig upp över öro­nen, sam­ti­digt som rätts­sy­ste­met in­te har stärkts ut­an för­sva­gats. Kir­gi­zis­tan styrs i prak­ti­ken av en ny post­sov­je­tisk över­klass, be­stå­en­de av kor­rup­ta stats­an­ställ­da och skru­pel­fria af­färs­män som bäg­ge be­trak­tar sta­ten som sin per­son­li­ga kas­sa­ko.

– Det spe­lar ing­en roll vad man ska gö­ra – be­gra­va en an­hö­rig, fö­da ett barn, skaf­fa ett pass. Man mås­te all­tid ha en per­son­lig re­la­tion till tjäns­te­man­nen el­ler lä­ka­ren för att få någon­ting gjort. Och ut­gångs­punk­ten är all­tid att man mås­te be­ta­la för det, sä­ger Os­man Sat­ke­jev.

Uppsli­tan­de kon­flik­ter

Bå­de år 2005 och 2010 ska­ka­des Kir­gi­zis­tan av re­vo­lu­tio­ner där tu­sen­tals män­ni­skor gjor­de upp­ror mot det kor­rup­ta sty­ret. År 2010 led­de det till et­nis­ka sam­man­drabb­ning­ar mel­lan kir­gi­zer och uz­be­ker i Osj.

Det är be­vis­li­gen svårt för en kir- gi­zisk le­da­re att gö­ra sig till dik­ta­tor. Men att eta­ble­ra en fun­ge­ran­de rätts­stat och in­sti­tu­tio­ner ver­kar va­ra än­nu svå­ra­re.

– Vi har god­känt la­gar om ad­mi­nist­ra­ti­va pro­ces­ser men tjäns­te­män­nen kän­ner in­te ens till dem. Vil­ket be­slut som helst kan åter­kal­las om en le­dan­de tjäns­te­man be­slu­ter sig för det, sä­ger Nur­lan Sa­dy­kov. Han le­der tan­kes­med­jan In­sti­tu­te of Con­sti­tu­tio­nal Po­li­cy i Bi­sj­kek.

De se­nas­te va­len i Kir­gi­zis­tan har i prin­cip god­känts av OSSE som fria och rätt­vi­sa, även om val­pro­ce­du­rer alltjämt är brist­fäl­li­ga. In­för årets val kon­sta­te­rar Sa­dy­kov att det fria or­det är be­tyd­ligt mer kring­sku­ret än ti­di­ga­re. Sit­tan­de pre­si­dent Al­maz­bek Atam­ba­jev har på se­na­re tid dra­git ett fler­tal jour­na­lis­ter in­för rät­ta för smä­del­se och en av de störs­ta obe­ro­en­de tid­ning­ar­na, Vetjer­nyj Bi­sj­kek, har en ny re­ge­rings­vän­lig äga­re. Den ti­di­ga­re, obe­ro­en­de äga­ren tving­a­des bort, en­ligt Nur­lan Sa­dy­kov med olag­li­ga me­to­der.

Det finns två hu­vud­kan­di­da­ter (av el­va) i sön­da­gens pre­si­dent­val: Ömür­bek Ba­ba­nov och So­o­ron­bai Je­em­be­kov. Je­em­be­kov är sit­tan­de och Ba­ba­nov fö­re det­ta pre­miär­mi­nis­ter, en post där in­ne­ha­var­na byts ut i snabb takt i Kir­gi­zis­tan. Ba­ba­nov är den som syn­li­gast för kam­panj, vil­ket del­vis har att gö­ra med att han har den störs­ta per­son­li­ga för­mö­gen­he­ten. Bå­de Bi­sj­kek och lan­dets and­ra stad Osj är över­sål­la­de med hans gi­gan­tis­ka pla­kat. Han är känd för att ha grun­dat sin ri­ke­dom ge­nom att med olag­li­ga me­to­der ka­pa and­ras fö­re­tag – men för många unga väl­ja­re upp­fat­tar ho­nom som dy­na­misk och ka­ris­ma­tisk.

Je­em­be­kov är so­ci­al­de­mo­kra­ter­nas kan­di­dat och från sam­ma par­ti som sit­tan­de pre­si­dent Al­maz­bek Atam­ba­jev. Han har den ad­mi­nist­ra­ti­va mak­ten bakom sig men kla­rar sig säm­re i de­bat­ter än Ba­ba­nov. Han ta­lar hel­ler in­te rys­ka sär­skilt bra, nå­got som det rysk­språ­ki­ga väl­jar­seg­men­tet i syn­ner­het i Bi­sj­kek be­trak­tar som obil­dat.

Atam­ba­jev av­går i en­lig­het med

kon­sti­tu­tio­nen ef­ter en sex­års­pe­ri­od som Kir­gi­zi­stans pre­si­dent. Un­der sin pre­si­dent­pe­ri­od har han in­gått en tull­u­ni­on med Ryss­land och sam­ti­digt fört en pas­siv politik när det gäl­ler re­for­mer.

I par­la­men­tet i Bi­sj­kek träf­far jag Iri­na Ka­ramu­sjki­na, so­ci­al­de­mo­kra­tisk folk­vald. Hon hop­pas att den po­li­tiskt lug­na pe­ri­od som Kir­gi­zis­tan har va­rit in­ne i se­dan 2010 fort­sät­ter.

– Vi be­hö­ver kon­so­li­de­ra lan­det, in­te ex­pe­ri­men­te­ra. Vi har fort­fa­ran­de en svag stat, vi är skuld­sat­ta och vi har pro­blem med till­ta­gan­de krav av re­li­giö­sa grup­per på att sta­ten ska an­pas­sa sig till islam – trots att Kir­gi­zis­tan är en se­ku­lär stat, kon­sta­te­rar hon.

Av al­la pre­si­dent­kan­di­da­ter är det tro­li­gen obe­ro­en­de Ta­laat­bek Ma­sa­dy­kov som är bäst in­satt i pro­ble­men med glo­bal isla­mism. Han har ar­be­tat i över fem­ton år som FN-råd­gi­va­re i Af­gha­nis­tan. HBL träf­far ho­nom på hans kam­panj­kon­tor i cen­tra­la Bi­sj­kek.

– Da­gens Kir­gi­zis­tan är in­te vad jag skul­le kal­la en de­mo­kra­ti. Sna­ra­re en an­ar­ki. Vi har kor­rup­tion över­allt och sam­ti­digt pro­blem med ra­di­ka­la isla­mis­tis­ka ström­ning­ar, sä­ger han.

Ef­tersom Kir­gi­zis­tan har svårt att stå på eg­na ben är en av de sto­ra val­frå­gor­na i vil­ken rikt­ning man ska sam­ar­be­ta. So­o­ron­bai Je­em­be­kov an­ses va­ra arab­vän­lig, me­dan Ömür­bek Ba­ba­nov, som äger en ce­ment­fa­brik i Perm, be­trak­tas som en pro­rysk kan­di­dat. Ta­laat­bek Ma­sa­dy­kov an­ser att Kir­gi­zis­tan ska sam­ar­be­ta ”med al­la” – men sä­ger att man sä­ker­hets­mäs­sigt in­te kla­rar sig ut­an Ryss­land.

– När det gäl­ler ho­tet från isla­mis­men i Af­gha­nis­tan är det Ryss­land som är vår star­kas­te al­li­e­ra­de. Det be­ror på att Ryss­land har ett di­rekt in­tres­se i frå­gan. Vå­ra sä­ker­hets­pro­blem är de­ras sä­ker­hets­pro­blem, sä­ger han till HBL.

Va­let en­ga­ge­rar

Även om Kir­gi­zis­tan in­te kan kall­las en fun­ge­ran­de de­mo­kra­ti finns det en sak som skil­jer lan­det från de fles­ta öv­ri­ga post­sov­je­tis­ka halv- och hel­dik­ta­tu­rer: val­de­bat­ten är re­ell. Den en­ga­ge­rar män­ni­skor på ett sätt som är ovan­ligt i post­sov­je­tis­ka sam­häl­len.

Hem­ma i Bi­sj­kek dis­ku­te­rar Os­man Sat­ke­jev och hust­run Gul­na­ra Du­i­sje­no­va dag­li­gen vem de ska rös­ta på.

– Vi tit­tar dag­li­gen på val­de­bat­ter­na på tv. Se­dan de­bat­te­rar vi kväl­lar­na i än­da om vil­ken kan­di­dat som var bäst, sä­ger Gul­na­ra.

– He­la fa­mil­jen rös­tar på So­o­ron­bai Dz­jem­be­kov. Det har jag be­stämt, med­de­lar hen­nes man.

– Ta­la för dig själv. Jag tän­ker rös­ta på Ba­ba­nov, sva­rar Gul­na­ra och vän­der sig till mig:

– Ibland brå­kar vi så myc­ket om politik att jag kas­tar fjärr­kon­trol­len på ho­nom.

HETSIG DEBATT. Hem­ma dis­ku­te­rar Os­man Sat­ke­jev och hust­run Gul­na­ra Du­i­sje­no­va dag­li­gen vem de ska rös­ta på. Man­nen hål­ler på Dz­jem­be­kov me­dan Gul­na­ra tän­ker rös­ta på Ba­ba­nov. – Ibland brå­kar vi så myc­ket om politik att jag kas­tar fjärr­kon­trol­len på ho­nom, sä­ger hon.

PRESIDENTKANDIDAT. Da­gens Kir­gi­zis­tan är in­te vad jag skul­le kal­la en de­mo­kra­ti. Sna­ra­re en an­ar­ki, sä­ger Ta­laat Ma­sa­dy­kov som är obe­ro­en­de kan­di­dat i pre­si­dent­va­let.

BOSKAPSUPPFöDARE. Os­man Sat­ka­jev, som le­ver på att fö­da upp kött­bo­skap, äger ett ti­o­tal häs­tar. Hans sto­ra in­tres­se är den kir­gi­zis­ka häst­spor­ten kok-bo­ru där två be­rid­na lag täv­lar om en död get.

LA­GAR UT­AN KRAFT. Vil­ket be­slut som helst kan åter­kal­las om en le­dan­de tjäns­te­man be­slu­ter sig för det, sä­ger Nur­lan Sa­dy­kov.

HOP­PAS På LUGN. Vi be­hö­ver kon­so­li­de­ra lan­det, in­te ex­pe­ri­men­te­ra, sä­ger Iri­na Ka­ramu­sjki­na, so­ci­al­de­mo­kra­tisk folk­vald.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.