Språk­för­sö­ket är en ulv i fåra­klä­der

Hufvudstadsbladet - - Debatt - MIKAELA NYLANDER riks­dags­le­da­mot (SFP), med­lem i kul­turut­skot­tet

Riks­da­gens kul­turut­skott in­le­der i da­gar­na be­hand­ling­en av la­gen om re­gi­o­na­la språk­för­sök där cir­ka 2 200 unga i års­kurs 5–6 till­låts väl­ja bort det and­ra in­hems­ka språ­ket. Det­ta sker allt­så un­der en tid då vi i Fin­land på störs­ta all­var och med glö­dan­de iver bor­de dis­ku­te­ra hur vi ska få vå­ra barn och unga att lä­sa fle­ra språk i ett ti­di­ga­re ske­de.

Re­ge­ring­ens be­slut om att in­le­da för­sö­ket är ock­så ett hot mot jäm­lik­he­ten i ut­bild­ning­en. Hur många barn och fa­mil­jer kan med sä­ker­het sä­ga vil­ka kun­ska­per bar­net kom­mer att be­hö­va i fram­ti­den? Grund­prin­ci­pen för och mer­vär­det med vår sko­la är att al­la barn ska er­bju­das jäm­li­ka för­ut­sätt­ning­ar att kla­ra sig i li­vet. Ge­nom att nu tillå­ta att väl­ja bort ett äm­ne som du se­na­re i li­vet kanske kom­mer att be­hö­va för ex­a­men vid hög­sko­la el­ler i ar­bets­li­vet av­vi­ker vi från prin­ci­pen om att er­bju­da li­ka go­da för­ut­sätt­ning­ar för al­la barn och unga.

För­sö­ket är allt­så all­var­ligt ock­så ur en ut­bild­nings­po­li­tisk syn­vin­kel. Hem­mets so­cio­e­ko­no­mis­ka ställ­ning får näm­li­gen en allt stör­re be­ty­del­se för barns skol­fram­gång i Fin­land. Det här gäl­ler för så­väl na­tur­ve­ten­ska­per och ma­te­ma­tik som för läs­kun­nig­het. Fak­to­rer såsom fa­mil­jens ut­bild­ningsni­vå och eko­no­mis­ka ställ­ning på­ver­kar en­ligt forsk­ning ock­så and­ra val, var­för skul­le det in­te gäl­la ock­så i det här fal­let?

För­sö­ket kom­mer att bli omöj­ligt att ut­vär­de­ra i och med att man först un­der se­na­re stu­di­er el­ler i ar­bets­li­vet kan på­vi­sa om det ut­gjort ett hin­der för stu­di­er el­ler jobb att man in­te läst det and­ra in­hems­ka språ­ket.

Det finns ock­så ljus­punk­ter in­om språk­un­der­vis­ning­en. Mi­nis­ter San­ni Grahn-Laa­so­nen har på­bör­jat ar­be­tet med en na­tio­nell språk­stra­te­gi. I bäs­ta fall kom­mer det här ar­be­tet att ge oss det vi be­hö­ver – en vi­sion och en kon­kret plan för hur vi ska möj­lig­gö­ra fle­ra språk för allt fle­ra barn.

Re­ge­ring­en har ock­så in­lett ett pi­lot­pro­jekt i fle­ra kom­mu­ner där man ti­di­ga­re­läg­ger språk­un­der­vis­ning­en. Ti­di­ga­re­lägg­ning­en bor­de bli be­stå­en­de och gäl­la he­la lan­det.

Hem­mets so­cio­e­ko­no­mis­ka ställ­ning får näm­li­gen en allt stör­re be­ty­del­se för barns skol­fram­gång i Fin­land.

Fri­vil­lig­het har of­ta lyfts fram som en mo­ti­ve­ran­de fak­tor till att lä­ra sig ett språk. Då det and­ra in­hems­ka språ­ket blev fri­vil­ligt i stu­dent­skriv­ning­ar­na påstod vis­sa att just fri­vil­lig­he­ten skul­le gö­ra svens­kan at­trak­tiv. Sam­ma per­so­ner påstod att slo­pan­det av det and­ra in­hems­ka skul­le fri­gö­ra re­sur­ser för att stu­de­ra och skri­va and­ra språk. Så har in­te skett, siff­ror­na för hur många som väl­jer att skri­va svens­ka, men ock­så tys­ka, frans­ka och ita­li­ens­ka ta­lar ty­värr sitt tyd­li­ga och sorg­li­ga språk.

Det hund­ra­å­ri­ga Fin­land till ära kun­de vi ge vå­ra barn och unga en gå­va som bär långt. Vi bor­de där­för nu fat­ta be­slut som möj­lig­gör att vi i fram­ti­den lä­ser fle­ra språk i ett ti­di­ga­re ske­de. Och fo­ku­se­ra på in­ne­hål­let i språk­un­der­vis­ning­en och in­te på ett en­skilt språk.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.