Skralt resultat för jättereform
Hundra kommuner slogs ihop 2009 – reformen sparade nästan inget
Den stora kommunreformen drog över Finland med buller och bång åren 2009–2010. Över hundra kommuner slogs samman. Statsmakten gjorde allt för att få så många kommuner som möjligt att gå in för sammanslagning.
Ett av målen var att spara in peng- ar. Ny forskning visar ändå att man inte nådde upp till målsättningen. Enligt en ny rapport vid statens ekonomiska forskningscentral Vatt var konsekvenserna för kommunernas utgifter marginella eller inga.
Däremot hade sammanslagningarna stora effekter för servicen. Den politiska makten koncentrerades till den kommun som tidigare var störst.
I förlängningen har det lett till att jobben inom exempelvis social- och hälsovården också koncentrerades till centralorten.
2009 var det stora året för kommunsammanslagningarna i Finland. Då genomfördes 32 kommunsammanslagningar mellan 99 kommuner. Bland kommunerna fanns bland annat Ekenäs, Karis och Pojo i Västnyland.
I Östnyland gick Strömfors, Pernå och Liljendal samman med Lovisa 2010.
Ralf Sjödahl (SFP) var kommundirektör i Pernå före sammanslagningen. I en intervju i HBL 2009 förutspådde han den framtida utvecklingen:
– Det är klart man når synergieffekter med större enheter men några inbesparingar når man inte, sade Sjödahl då.
Sjödahl fick rätt: Forskning vid statens ekonomiska forskningscentral Vatt som publiceras i dag visar att kommunsammanslagningarna 2009 inte påverkade kommunernas utgifter. Utgifterna utvecklades på nästan samma sätt under sex år efter sammanslagningen som i andra motsvarande kommuner som inte slogs ihop.
Det visar sig att Ralf Sjödahl hade rätt på mer än bara en punkt.
I det nya Storlovisa blev Sjödahl ekonomidirektör. HBL intervjuade honom på nytt två år efter kommunsammanslagningen då han redan lämnat det nya Lovisa för jobb inom den privata sektorn. Då sammanfattade han sina erfarenheter av kommunsammanslagningen:
• Byråkratin ökar. I en liten kommun fattas en stor del av besluten informellt. I en större blir allt mer formellt. Glappet mellan förtroendevalda och tjänstemän ökar i den större kommunen – formaliteterna blir då centrala för att man ska se till att man följer gemensamma regler.
• Tro inte att en sammanslagning leder till besparingar. Femårsregeln om att ingen får sägas upp sätter stopp för besparingar. När fem år har gått ser sig alla som viktiga och det blir svårare att trimma organisationen.
• Den största kommunens förvaltningskultur är den som tar över.
Den nya studien visar att den politiska makten i de nya storkommunerna som uppstod 2009 koncentrerades till den nya centralorten. Det hade följder för servicen.
Forskarna bakom rapporten, Tuukka Saarimaa, Janne Tukiainen och Oskari Harjunen, ger exempel: I en tidigare kommun som endast fick 10 procent av platserna i nya fullmäktige minskade jobben inom social- och hälsovården med en tredjedel. I en kommundel som fick 90 procent av platserna ökade jobben däremot med en femtedel.
Ju svagare representation en kommun enligt den gamla kom- munindelningen hade i fullmäktige efter sammanslagningen, desto mer minskade jobben inom social- och hälsovården på dess område.
Hade valt annorlunda
Nu, snart åtta år efter sammanslagningen i Lovisa, ser Sjödahl på just social- och hälsovården som en avgörande fråga.
– Om vi i Pernå hade vetat om social- och hälsovårdsreformen före kommunsammanslagningen hade vi knappast röstat för en sammanslagning.
Med social- och hälsovårdsreformen blir kommunerna av med en stor del av sin arbetsbörda. I Sjödahls perspektiv förlorar kommunsammanslagningarna då sin betydelse. Små kommuner kan lika väl, eller bättre, sköta resten av uppgifterna.
Sjödahl, som sitter i stadsfullmäktige och stadsstyrelsen i Lovisa, levererar nu sin nästa prognos. Prognosen gäller vårdreformen som drivs framåt med samma politiska frenesi som kommunreformen på sin tid.
– Social- och hälsovårdsreformen kommer att misslyckas, säger Sjödahl.
Beredningen har enligt Sjödahl varit usel och man har inte lyssnat på den lokala nivån där en stor del av kompetensen finns. Han pekar också på it-system som inte är kompatibla och på tidigare misslyckanden.
– Det blev stora problem när utkomststödet flyttade från kommunerna till Folkpensionsanstalten. Hur ska det inte gå när vården flyttar från kommunerna?
Också forskarna bakom den nya rapporten ser att Finland nu måste se upp med kommande reformer. Var politikerna i de nya strukturerna bor spelar en roll.
– Politisk representation kan påverka regional service. Det gäller att beakta representationens betydelse när landskapsreformen och landskapsvalen bereds, säger Janne Tukiainen, ledande forskare vid VATT.