Den svåra globaliseringen
Globala problem som klimatförändring och fattigdom kan bara lösas gemensamt. Globalisering är också viktigt för ett litet land som Finland, även om vi nu fått känna av globaliseringens skuggsida, skriver Sixten Korkman i sin nya bok.
Globalt samarbete är viktigt, men samtidigt svårare än på länge. Det anser professor Sixten Korkman i en ny bok som tar ställning till globaliseringen och Finlands roll i den.
Enda sättet att hållbart och effektivt bevaka sina intressen är genom ett tillräckligt internationellt samarbete, anser Korkman.
Sixten Korkman skriver i sin färska bok om Finlands roll i en globaliserad värld. Britternas beslut att lämna EU, brexit i kombination med valet av Donald Trump till USA:s president innebär ett bakslag för globaliseringsutvecklingen, men framför allt är brexit en katastrof för britterna, konstaterar Korkman.
För världsekonomin som sådan utgör brexit och Trump däremot ett mindre hot än till exempel klimatförändringen eller de många väpnade konflikterna.
– Finland hör till de länder som vunnit på globaliseringsutvecklingen, men just nu kämpar vi med svårigheter utan några riktigt tydliga skäl. Det är något av en finländsk paradox, säger Korkman.
Han konstaterar att Finlands ekonomi lidit av förändringarna inom skogsindustrin och av att i åratal ha varit så beroende av Nokia. Samtidigt har vi som euroland saknat möjligheten att hjälpa upp konkurrenskraften genom en devalvering. Korkman efterlyser nu större flexibilitet, bland annat på arbetsmarknaden.
Flyktingströmmarna har varit ett problem för Finland, men samtidigt gäller det att minnas att mänskliga rättigheter är viktiga, de borde vara något av en sekulär religion.
Flexibilitet behövs
Större flexibilitet kunde hjälpa invandrare att få fotfäste på arbetsmarknaden, påpekar Korkman. Att låta dem jobba för en mindre ersättning ger dem värdefull erfarenhet och språkkunskaper som behövs i framtiden.
I sin bok skriver han: ”Det gäller att hitta en balans som svarar mot de humanitära kraven men samtidigt politiskt kan godkännas av den infödda befolkningen. Det här skulle vara lättare om sysselsättningsgraden bland dem som fötts på annat håll var högre.”
– Flyktingströmmarna har varit ett problem för Finland, men samtidigt gäller det att minnas att mänskliga rättigheter är viktiga, de borde vara något av en sekulär religion.
Globalisering och internationellt samarbete kommer ändå inte att hjälpa oss att undvika framtida finanskriser, tror Korkman.
Den ökade reglering och övervakning som kom efter krisen för tio år sedan håller president Trump nu på att luckra upp i USA.
Samtidigt är hushållens skuldsättning hög och riskfyllda placeringar görs i både finansiella instrument och i fastigheter i olika delar av världen.
– Det kommer en ny finanskris, men när det blir är svårt att säga. Det är viktigt att vi har den europeiska bankunionen redo för nästa kris.
Finland går mot en lovande ekonomisk framtid, spår författaren, speciellt om utvecklingen stöds av en gynnsam politik där man satsar på mänskligt kapital, stöder frihandel och för en internationell politik som främjar globalisering.