”Pengar inte garanti för innovation”
Finland och Sverige ligger inte särskilt långt framme när det gäller artificiell intelligens, vare sig inom forskningen eller inom företagen. Det säger Sara Öhrberg på konsultföretaget Mindmill Networks. – Det pågår en intensiv kapplöpning, säger hon.
Det är ett misstag att tro att pengar främjar innovation, säger professorn och nobelpristagaren Bengt Holmström. Han lyfter fram exempel som visar att det snarare är i tider av knapphet som stora innovationer har fötts.
– Det är också i svåra tider Nokia har återuppfunnit sig självt, sade Holmström vid gårdagens seminarium på Hanaholmen, där temat var digitalisering, innovation och produktivitet.
Digitalisering, innovation och produktivitet var temat vid kulturcentret Hanaholmens seminarium i går. I en av paneldebatterna bad moderatorn, Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski, deltagarna berätta vilka frågor som just nu sysselsätter dem mest.
Artificiell intelligens (AI) och dess effekter på samhället, svarar Sara Öhrvall, styrelseproffs och medgrundare till Mindmill Networks, ett konsultföretag som hjälper andra företag att ta sig i genom den digitala transformationen.
– Vi har ännu inte lärt oss vad tekniken innebär och vad det betyder att vi med hjälp av avancerad dataanalys inte enbart kan förutspå vad som kommer att hända, utan även kan få saker att hända. Att vi kommer att kunna beräkna så mycket mer än i dag ändrar vårt sätt att se på framtiden, säger Sara Öhrvall.
Men Öhrberg är inte särskilt optimistisk vad gäller Finlands och Sveriges positionering i en värld där AI smyger sig in på alla möjliga områden. Hon säger att Google, Apple, Facebook och Amazon sedan 2011 köpt upp 140 AI-bolag samtidigt som kinesiska aktörer satt i gång massiva satsningar.
– Det pågår en intensiv kapplöpning. Google publicerar i dag fler forskningsrapporter om AI än de flesta universitet. I Sverige och Finland måste vi hålla ögonen på det här för vi är inte speciellt långt framme, vare sig inom forskningen eller inom företagen.
Nordeas koncernchef Casper von Koskull är för sin del oroad över hur hans organisation tillräckligt snabbt ska anpassa sig till en omgivning som i rask takt förändras, dels av ny teknik och nya regelverk, dels av förändrat kundbeteende.
– Förändringen är exponentiell, men vi agerar fortfarande med gamla system och modeller. Vi har visserligen robotrådgivare och en miljon inloggningar på mobilbanken, så visst har vi kommit en bit på väg, men jag tror inte att farten räcker.
Data en viktig resurs
När internet och mobiliteten varit de senaste årens stora teknologitrender tror von Koskull att data – och förmågan att använda data – framöver kommer att vara en av branschens huvudtillgångar, tillsammans med kapital och personal.
– Big data gör att man i högre grad kan skräddarsy tjänster åt enskilda kunder. One size fits all gäller inte längre. Det är den stora förändringen i vår bransch.
Sara Öhrnvall hänvisar till prognoser som visar att företag som infört personaliserad service till kunderna kommer att ha bättre försäljningsökning än andra företag redan nästa år.
– Men för att kunna personalisera service åt kunderna behövs artificiell intelligens, eftersom vi inte har råd att ha människor anställda för att unikt anpassa varje erbjudande och kommunicera dem till varje individ.
Debattledaren Peter Wolodarski vill veta hur paneldeltagarna ser på utvecklingen ur sysselsättningssynvinkel. Enligt Anna Granskog, partner på McKinsey, försvinner många jobb, framför allt jobb i låg- och medelinkomstklassen, sådana som lätt kan automatiseras.
– Men nya jobb kommer till i stället om vi bara lyckas skapa strukturer som kan dra nytta av de här jobben. Dessutom kommer det att krä- vas att människor av eget initiativ investerar en gång till i att skapa sig ett nytt yrke, säger Granskog.
Anna Granskog betonar att länder som Sverige och Finland aldrig kan konkurrera med USA när det gäller pengar.
– Därför är det viktigt att vi tittar utanför landets gränser.
”Pengar främjar inte innovation”
MIT-professorn och nobelpristagaren Bengt Holmström punkterade i sitt anförande ett tänkesätt som är vanligt inom statlig innovationspolitik, där man ofta utgår från att pengar och maximal frihet främjar innovationer.
– Att erbjuda pengar innan det finns idéer är ett stort misstag.
Holmström citerar Amazons vd Jeff Bezos som vid bolagets tioårsjubileum härom året reflekterade över framgångar och motgångar. Enligt Bezos har bolaget aldrig åstadkommit någonting stort när det har funnits tid och pengar. Det är i tider av knapphet de avgörande innovationerna har uppstått.
En annan stor innovatör Holmström hänvisar till är Apples medgrundare Steve Wozniak, som har förklarat sin framgång med att han hade råd med bara hälften så många transistorer som de andra hade, vilket tvingade honom att göra bra uppfinningar. Holmström noterar vidare att det också varit i svåra tider som Nokia har återuppfunnit sig själv.
– Den som har allt blir nöjd och lat. Sanna entreprenörer är inte ute efter att få pengar, utan målet är att vara bäst. Steve Jobs talade aldrig med investerare, han snarare avskydde dem, säger Holmström.
I seminariet medverkade dessutom bland andra Stora Ensos vd KarlHenrik Sundström, Kones vd Henrik Ehrnrooth, Volvokoncernens vd Martin Lundstedt, professor Joakim Palme, ministrarna Anne Berner och Ardalan Shekarabi samt Estlands president Kersti Kaljulaid.