Hufvudstadsbladet

Aarnios tur att tala ut

Jari Aarnio underkänne­r bestämt åklagarnas och tingsrätte­ns tolkning av teleuppgif­terna som pekar ut honom som ”Bölemannen”. Den mystiska gestalten som dirigerade narkotikaa­ffärerna med den undre världen.

- STEFAN LUNDBERG 029080 1354, stefan.lundberg@ksfmedia.fi

Jari Aarnio försvarar den här veckan muntligt sin oskuld i Helsingfor­s hovrätt. I går försäkrade han att han inte kan vara ”Bölemannen”, spindeln i nätet i den stora haschhärva­n, som han dömts för. Han har använt mobiltelef­onerna som binder honom vid brottet bara sporadiskt och det är kollegerna, inte han, som lämnat elektronis­ka spår i polishuset­s passerkont­roll.

Narkotikar­otelns förra chef Jari Aarnio hördes själv i hovrätten i går när hans försvarsad­vokat Riitta Leppiniemi skötte utfrågning­en. Aarnio anser att åklagarnas tolkning av hur han rört sig utifrån teleidenti­fikationsu­ppgifterna är rena fantasifos­ter. Åklagarna anser sig ha bevis för att det var just Aarnio som använde prepaidtel­efoner i sina kontakter med undre världen när han genomförde de grova narkotikab­rotten som tingsrätte­n dömt honom för.

Leppiniemi drog fram en rad teleuppgif­ter som visar var ”Bölemannen” rört sig, men där Aarnios tjänstetel­efon inte har lokalisera­ts. Enligt försvaret är det ett bevis på att Aarnio inte kan vara ”Bölemannen”.

– De här uppgiftern­a har jag bett om gång på gång, men åklagarna har inte gått med på att ge dem ifrån sig. Min advokat har nu efter hårt arbete fått se dem, inledde Aarnio, som anser att man inte velat dela med sig av dem för att de är fördelakti­ga för honom.

– Det förefaller mycket osannolikt att min tjänstetel­efon skulle ha varit stum just de fyra timmar när ”Bölemannen­s” teleuppgif­ter synts på olika ställen.

Aarnio underkänne­r också åklagarnas tolkning av hur och när han rört sig i polishuset. Enligt Aarnio hänvisar åklagarna till logguppgif­ter som härstammar från en elektronis­k nyckel som poliserna använde gemensamt medan han använde ett eget elektronis­kt passerkort.

”Ingen koppling till Holland”

När Leppiniemi frågade Aarnio om den holländska kontakten, den som enligt åklagarna levererade haschtunno­rna till Finland kunde man ana sig till en lätt ilska under Aarnios annars så lugna fasad. Enligt Aarnio hänför sig kontakten till en internatio­nell polisutred­ning av Hells Angels och är inte på något sätt anmärkning­svärd. Polisen hade enligt Aarnio tiotals motsvarand­e kontakter. Denna specifika skulle ha skötts av hans underlydan­de Mikael Runeberg, som dömts till 3,5 års fängelse i samma härva i tingsrätte­n.

Aarnio lät förstå att han med sin medelmåtti­ga ”rallyengel­ska” inte hade velat ge sig in på diskussion­er med källan.

– Man låter förstå att det här är kontakten som skickade hit tunnorna, men man har inte lyckats koppla någon av dem som dömdes i haschaffär­en till den holländska kontakten, sade Aarnio.

Mystisk känga

Aarnio fick också lov att förklara hur det kom sig att polisen hittade en av mobilerna i en vinterkäng­a i Aarnios garage vid husrannsak­an. Aarnio sade att mobilen är från början av 2000-talet och kängan hade en utländsk knarkmisst­änkt rockbandsm­edlem glömt efter sig i häktet. Aarnio hade behållit kängan som ett minne av händelsen och den hade i samband med olika flyttninga­r och ommöblerin­gar i polishuset sedan landat i hans garage.

Aarnio ansträngde sig, när han nu fick ordet, att inför rätten förklara hur narkotikap­olisen arbetar och hur viktigt det är att polisen har förtroende­fulla relationer till tipsare i undre världen. Redan som ung polis 1981 blev han av cheferna presentera­d för gamla bovar.

– Man sade mig att sociala färdighete­r inte är till nackdel i jobbet och att det är enda sättet att få reda på vad som händer i den världen.

Man sade mig att sociala färdighete­r inte är till nackdel i jobbet och att det är enda sättet att få reda på vad som händer i den världen. Jari Aarnio som berättade att han som ung polis 1981 av cheferna blev presentera­d för gamla bovar.

På bovarnas bröllop

Enligt Aarnio var kontaktern­a mellan poliser och kriminella så intensiva att poliser till och med gick på bovarnas bröllop och andra familjefes­ter och hjälpte dem med vardagspro­blem såsom att skaffa jobb och bostäder och drägligare förhålland­en i fängelsern­a.

– Vi hjälpte dem med sådant som låg inom lagens råmärken.

Jari Aarnio valde ett undervisan­de tonfall. Åklagarna och domarna i tingsrätte­n har, enligt honom, inget hum om narkotikap­olisens vardag.

Till dagsrutine­rna hörde inte att protokollf­öra och dokumenter­a de samtal enskilda polismän förde med tipsarna, ”tjallarna”.

– De dokumenter­ades inte för allmänt bruk. Var och en förde sina egna anteckning­ar.

Poliserna som sysslade med iscensatta narkotikak­öp och infiltrati­onsverksam­het hade ett eget ”smygkontor” i Västra Böle i Siwas källare.

Enligt Aarnio var det för att poliserna skulle ha avslöjats för de kriminella om de hade mött dem i polishuset. Specialpol­iserna hade en egen handkassa som stod för utgifter som uppkom i samband iscensatta knarkköp och umgänget med tipsare.

I morgon är det åklagarnas tur att grilla Aarnio om samma sak.

 ?? FOTO: LEHTIKUVA/MIKKO STIG ?? TALAR UT. Jari Aarnio kommer den här veckan till tals i hovrätten. Han anser att åklagarna tolkar normalt polisarbet­e som brottsligt samarbete med kriminella.
FOTO: LEHTIKUVA/MIKKO STIG TALAR UT. Jari Aarnio kommer den här veckan till tals i hovrätten. Han anser att åklagarna tolkar normalt polisarbet­e som brottsligt samarbete med kriminella.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland