Helsingfors i mitt hjärta
Jag kom just hem från en helg med kompisarna i Helsingfors – och allting smakade lika bra som när jag lämnade staden för två år sedan. Bara att åka ner med rulltrappan vid Sörnäs metro gav känslor av både trygghet och spänning.
För det är vid Sörnäs man helst stiger av metron, spårvagnen eller bussen. Då är man bara några steg från Berghäll, där allt nytt och gammalt smälter ihop. Vi började lördagen här, med brunch på Sandro, och åkte tillbaka på kvällen för bowling och en barrunda.
Restaurangvalet Sandro är i min kokbok ett klart val. Hit har man åkt på dejt, när kompisar varit på besök och nu också när man själv är gäst. Där jobbar många nationaliteter tillsammans, och på tallriken hamnar mat som både doftar och smakar till den grad att man verkligen kunde befinna sig i Mellanöstern. Bara rörorna får min matinspiration att koka över. För att inte tala om deras falafel!
En total matkoma lamslog oss, eftersom det på buffén inte fanns mycket som man ville lämna bort från tallriken. Men efter att kaffet satt sig magen tog det inte länge för maten att göra detsamma. För med smaker från Mellanöstern kan man slopa de tunga rätterna utan att tumma på det goda.
Efter en sväng till ett popup-loppis valde vi att åka hem och bara umgås, innan vi drog tillbaka till Berghäll för bowling. Där fanns bara öl och Cato Negro-vin, så efter att vi testat varandras tävlingsnerver stack vi till SoiSoi. Oj vilka burgare! Äntligen någon som förstått att rågbröd är det bästa hamburgarbrödet. Sedan kunde man inte heller klaga på innehållet eller på de knapriga batatchipsen. Runt hörnet väntade sedan Iltakoulu på vårt mätta, men ännu smått törstiga gäng.
Följande dag vaknade vi i gänget som inte har en baby i magen med en smärre baksmälla. Och då är det bra att befinna sig i huvudstaden, med Fafa’s i varje stadsdel. Så vi valde igen att fylla magen med mat från Mellanöster, den här gången i form av snabbmat. Inte heller den här gången svek Fafa’s, utan serverade pitabröd fyllda med hummus, falafel och annat mumsigt.
Helsingfors – vi syns snart igen. Och då lovar jag se ännu mera av dig.