”Låt Närpes visa vägen”
Det räcker inte med jobb och tak över huvudet för att integrationen av invandrare ska lyckas. Att knyta kontakter med folk i det omgivande lokalsamhället är minst lika viktigt.
Det var en del av slutsatserna då Migrationsinstitutets rapport släpptes på torsdagen. Och en sak är säker. I Närpes är man bra på att integrera flyktingar, asylsökande och invandrare. Det var alla ense om då en skara finlandssvenska politiker, forskare och tjänstemän bänkade sig på nationshuset Ostrobotnia i Helsingfors på torsdagen.
Migrationsinstitutets forskare Linda Bäckman har analyserat ett 30-tal integrationsprojekt i Svenskfinland. Enligt Bäckman syftar de flesta finlandssvenska integrationsprojekt till att sysselsätta sådana invandrare som är i arbetsför ålder. Enligt rapporten försummas barn och ungdomar i många fall.
– De flesta projekt verkar utgå från att invandrarna lär sig språket snabbt och blir delaktiga i samhället. I verkligheten är integrationen svårare än så, sade Linda Bäckman.
Enligt Bäckman handlar integration om en tvåvägsprocess där det är minst lika viktigt att fråga sig vad som händer utanför projekten. Bäckman frågar sig bland annat hur invandrarna tas in i det lokala samhället så att de känner sig delaktiga i vardagslivet.
– Vi behöver mer helhetssyn i integrationspolitiken. Det handlar inte bara om invandrarna själva. Det gäller att engagera kommunalt anställda tjänstemän och arbetsgivare ifall integrationen ska lyckas på riktigt, sade Bäckman.
Före detta riksdagsledamot Kimmo Sasi (Saml) hade klart för sig varför man har lyckats så väl med att integrera invandrare och flyktingar i Närpes.
– Den förhärskande attityden i kommunen är att alla ska jobba. Den lokala sociala kontrollen signalerar att det inte är okej att vara sysslolös. Och de lokala arbetsgivarna är bra på att anställa invandrare. Kan vi exportera Närpesmodellen till resten av Finland, frågade Kimmo Sasi.
Enligt Sasi är det inte lönt att vänta på att flyktingarna ska lära sig språket.
– Man lär sig språket genom att jobba. Det finns många jobb där man inte behöver språkkunskaper alls, tillade Sasi.
Sasis utspel fick riksdagsledamot Eva Biaudet (SFP) att se rött.
– Det vore fint om Sasi kunde påverka sitt eget parti och vår regering som har gjort det svårare för asyl- sökande och invandrare att få jobb. Den nuvarande behovsprövningen som krävs för att man ska få ett arbetstillstånd är väldigt strikt och därför fungerar det inte i praktiken, sade Biaudet.
Enligt riksdagsledamot Peter Östman (KD) handlar integrationen inte enbart om jobben.
– De lokala idrottsföreningarna och församlingarna i Österbotten har varit väldigt bra på att välkomna invandrare i sin verksamhet. Genom att idrotta tillsammans så blir man en del av det lokala samhället, sade Östman.
Tuffare attitydklimat
Anna Bruun, konsultativ tjänsteman på arbets- och näringsministeriet påminde att integrationspolitik inte formas i ett vakuum utan att det omgivande samhällsklimatet också påverkar hur integrationen lyckas.
– Den nya integrationslagen som bereds just nu kommer att ta fasta på vikten av goda befolkningsrelationer, sade Bruun.
– Inga integrationsprojekt kan rädda oss från en usel invandringspolitik som gör gällande att invandrare inte är lika mycket värda som andra finländare, sade Biaudet.
Riksdagsledamot Maarit FeldtRanta (SDP) var av den åsikten att det saknas resurser som gör det möjligt att satsa på kontinuitet och långsiktighet i integrationspolitiken.
– Regeringens inställning verkar vara att man vet vad som borde göras för att integrera invandrare, men staten är inte beredd att satsa pengar på sådana åtgärder, sade Feldt-Ranta.
Enligt Feldt-Ranta kommer riksdagens revisionsutskott att beställa en utredning om den finska integrationspolitiken för att komma underfund med vad som har fungerat och vad som har gått snett de senaste 20 åren. Utredningen kommer att jämföra Finland med Sverige, Nederländerna och Tyskland.
Folktingssekreterare Markus Österlund påminde att det behövs skräddarsydda åtgärder som ser till att integrationen på svenska tryggas också i fortsättningen.
– Vi måste se till att det finns ansvariga tjänstemän i de tvåspråkiga landskapen som kan bevaka integrationen av invandrare på svenska. Och så måste de finlandssvenska fonderna satsa mer pengar på svenskspråkig integration, sade Österlund.
Migrationsinstitutets rapport Integration i projektform – en kartläggning av integrationsprojekt i Svenskfinland har gjorts i samarbete med Svenska Finlands Folkting och Centret för Svenskfinland.