Ett år med ny njure
Ett år med ny njure i kroppen har gått både fint och mindre fint för Robert Grönblom. Njuren mår utmärkt, men patientens benbyggnad har trilskats.
Hela 95 procent av de finländare som får en ny njure transplanterad lever när ett år gått sedan operationen. Robert Grönblom från Vasa är en av dem. Han njurar började bråka för ungefär tio år sedan och för två år sedan var hans kropp mycket trött. I dag är läget ett annat.
Lagom till självständighetsfirandet satte sig Robert Grönblom på tåget från Vasa till Helsingfors. Ett år efter att han fått sin nya njure insydd i buken hade det blivit dags för kontroll på kliniken i Mejlans.
– Alla värden är riktigt fina, säger Grönblom, som fick ge ifrån sig några bitar njure i en biopsi i tisdags.
Härefter gäller det för honom att fortsätta ta läkemedlen som ska hindra kroppen från att stöta bort den transplanterade njuren.
– Med tolv timmars mellanrum ska jag ta den medicinen i resten av mitt liv, men det är en liten sak i jämförelse med att jag får leva, säger han.
Det är faktiskt medicineringen i samband med transplantationen som har orsakat de bekymmer Grönblom dras med för tillfället, nämligen kryckorna. Dem har han gungat fram på sedan början av maj efter att ha fått en fraktur i en ryggkota.
I oktober råkade han sedan ut för ytterligare en halkolycka.
– Vi var ute i skärgården och jag gick ut ur stugan i mörkret, halkade på terrassen och flög omkull. Egentligen ska jag inte få falla eftersom de där medicinerna man får i samband med operationen har gett mig osteoporos och jag nu har lätt för att få frakturer.
Undviker benbrott
Flygfärden på stugan resulterade i tre benbrott: i foten, tummen och i höften. De mindre skadorna har läkt, men höftregionen behöver repareras. Redan efter transplantationen hade Grönblom bestämt sig för att göra sig av med sin skoter för att inte riskera några olyckor.
Om Grönblom under tiden med dåligt fungerande njurar fick kämpa med hur han skulle orka med vardagssysslor får han nu se till att vara försiktig med sådant som kan ha sönder kroppen.
– Jag har inte ont, men inte kan jag direkt hoppa jämfota och får inte falla eller lyfta något tungt. Gubben har sjunkit ihop lite och jag ser ju på bilderna som har tagits att den där höftleden behöver repareras. Men, vet du, det här med kryckorna ser jag som tillfälligt. En vacker dag slipper jag dem, och nu ger de mig sprutor mot den här osteoporosen två gånger om året. Allt skulle faktiskt kunna vara värre. Jag har ju fått en njure som är i prima skick och fungerar för mig. Det är inte helt självklart.
Grönblom har sett hur andra transplantationspatienter fått problem med sina nya njurar och tvingats återvända till sjukhuset gång på gång för att få hjälp.
Han reflekterar kring vårdapparaten, som trots alla turer i långdansen kring vårdreformen, har fungerat bättre än han kunnat önska sig.
– I ett annat land skulle jag ha fått sälja hus, sommarstuga och kanske bilen för att överleva. Jag hade fått sätta ut allt jag äger på att betala för operationen. Det är o-f-a-t-t-b-a-r-t vilken sjukvård vi har i det här landet – att jag kan få en ny njure, ligga på sjukhus i tio dagar och sedan få en räkning på 130 euro. Ofattbart.
Sparar pengar, ger livskvalitet
I Finland görs några hundra njurtransplantationer per år – 2015 transplanterades 245 njurar i Finland – men fortfarande får personer med sviktande njurar stå i kö för ett nytt organ. Under tiden behöver de dialys för att överleva.
En ny njure kan komma från en hjärndöd donator, från en nära anhörig eller annars närstående person. Varken mottagaren eller hens släktingar får veta vem donatorn är om njuren kommer från en som inte är släkt med mottagaren. Mottagaren kan inte heller köpa sig förbi kön. Vill man sätta siffror på transplantationerna kan man säga att en njurtransplantation vanligen sparar en halv miljon i skattepengar jämfört med att patienten skulle få blodrenande dialys i resten av sitt liv.
När vardagslivet återgår till det normala kommer Grönblom att börja simma igen.
– Jag försökte i februari, men jag tyckte det var lite slött att komma till hallen och vara eländig. Mina simmarkompisar fortsätter förstås som förr så jag vet att de är där när jag kommer tillbaka.
Förutom att inte halka omkull och skaffa sig benbrott får Grönblom fundera ett extra varv på vad han sätter i sig. Julbordets gravlax och inlagda sillar får någon annan äta.
– Jag måste undvika sådana bakterier man kan få i sig av dåligt sköljd sallad också. Hem köper vi bara inhemska grönsaker och hustrun sköljer salladen två gånger. Ute på stan äter jag inte sådant. Råa morötter, mjukglass och opastöriserade ostar går inte heller.
Statistiken visar att 95 procent av de transplanterade njurarna fungerar ännu ett år efter transplantation. Den milstolpen har Grönblom nu passerat.
Mer än hälften av patienterna har glädje av sin nya njure i åtminstone tjugo år efter transplantationen. Grönblom är hoppfull. – Utsikterna är goda. Min nya njure kan hålla i trettio år och så mycket äldre än 94 kanske jag inte heller blir.