Allt osäkrare för synskadade i trafiken
Dödsantalet för fotgängare i Helsingfors har stigit från en till åtta sen i fjol, visar polisens siffror. Otryggheten i trafiken drabbar synskadade extra hårt, men Risto Rautava (Saml.) viftar bort klagomål över brist på ljudsignaler vid trafikljusen. – D
– Det är inte roligt eller tryggt att gå ut längre, säger Ulla Jensen.
Jensen är svagsynt och använder ledarhund och vit käpp i trafiken.
Antalet fotgängare som dött och skadats har stigit sen i fjol. Statistik från polisen visar att många olycksfall sker när fotgängare är på övergångsställen. Det här vittnar om en allt osäkrare vardag för gående, något som drabbar synskadade extra hårt.
– Det är inte roligt eller tryggt att gå ut längre, säger Ulla Jensen.
Jensen är svagsynt och använder ledarhund och vit käpp i trafiken.
– Jag tar det säkra före det osäkra. Ibland väntar jag fem till tio minuter för att gå över gatan, säger hon.
Jensen är även distriktssekreterare för Svenska synskadade i mellersta Nyland som har 200 medlemmar. Totalt finns det omkring 80 000 synskadade i Finland. Siffran är svår att bekräfta eftersom synskada kan vara allt från nedsatt syn till blindhet.
Synskadade i Helsingfors stöter på många hinder i vardagen. Det behövs fler trafikljus med ljudsignaler, utrop på bussar, spårvagnar, hållplatser och i hissar. Även taktiler – spår i golvet eller marken som leder en synskadad med vit käpp rätt – och lägre trottoarkanter är viktiga.
– Tillgänglighet borde vara en självklarhet. Det skulle gynna också rullstolsburna, säger Jensen.
Hon bodde tidigare vid en stor korsning där inget av trafikljusen hade ljudsignal. Ljudsignaler är enligt henne ett av de viktigaste hjälpmedlen.
– Den vita käppen kan glida över en trottoarkant och ledarhunden reagerar inte på rött ljus. Nu får jag bara hoppas på att bilister visar välvilja eller att en fotgängare hjälper, säger Jensen.
”Inget jättestort problem”
Varför finns det då så få trafikljus med ljudsignal i Helsingfors? Risto Rautava (Saml.) är ordförande för stadsmiljösektorns sektion för byggnader och allmänna områden.
– Jag vet inte varför alla trafikljus inte har ljudsignal. Sannolikt finns det på de ställen där flest människor och synskadade i synnerhet går.
Ojämlikheten i att synskadade inte kan gå var de vill diskuterar Rautava inte.
I början av 2017 var Rautava på en inofficiell träff med en finsk förening för synskadade.
– Där togs trafikljus med ljudsignaler inte upp så jag antar att det inte är ett jättestort problem i så fall. Det är faktiskt första gången någon frågar mig om det, säger Rautava. Men nu säger synskadade personer att det är ett problem. Vad ska ni göra åt saken? – Vi jobbar på det. Mellan januari och oktober 2016 dog en fotgängare i en trafikolycka, 2017 är motsvarande siffra åtta. Vad beror ökningen på? – Den växande cykeltrafiken är säkert en bidragande orsak, säger Rautava. Men en cykel dödar knappast en fotgängare? – Då är det sannolikt bilister som kör mot rött ljus eller på ett vårdslöst sätt.
Rautava menar att staden ökar kameraövervakning för att minska dödsfall i trafiken. Även fler övergångsställen, cykelvägar och farthinder ska på lång sikt förbättra tryggheten.
HRT:s utrop på hållplatser dröjer
Teija Visa planerar tillgänglighet på Helsingforsregionens trafik HRT. Hon säger att HRT för tillfället testar olika apparater för utrop på bussar, spårvagnar och hållplatser.
– De sista bussarna får sina utropssystem vid årsskiftet. Utropen på spårvagnar och bussar tas sedan i bruk steg för steg under 2018, säger Visa.
HRT testar just nu olika ljudsystem för hållplatserna, bland annat Apples produkt iBeacon och knappar man trycker på för att höra vad det står på avgångstavlan.
– När vi hittar ett förmånligt och bra system tar vi det i bruk, men det kommer inte inom en snar framtid, säger Visa.
2015 testade HRT ett knappsystem i Vallgård och Berghäll, och fortfarande är det inte klart.
– Det har varit tekniska problem, säger Johannes Laitila, kommunikatör på HRT.
Tieto är företaget som anlitats för uppdraget. Inspelningarna för utropen är klara för användning.