Vad säger samvetet?

Förslaget till ny alkohollag ska bli klart före jul. Den avgörande omröstningen om alkoholhalten i drycker som får säljas i affärerna sker kanske redan på fredag.

● I våras såg det ut som om förslaget skulle läggas på is då motståndet mot att höja gränsen från 4,7 till 5,5 procent ökade i Centern. Men då Sannfinländarna delades togs frågan upp på nytt, och i slutet av juni enades regeringspartierna om att i alla fall gå vidare med lagförslaget. Den höjda alkoholhalten är nu en samvetsfråga, regeringspartiernas riksdagsledamöter är inte bundna av gruppdisciplinen.

Omröstningen väntas bli mycket jämn.

● I remissdebatten tog främst de som motsätter sig höjningen till orda. De kunde stöda sig på en enad front av sakkunniga inom olika segment av vård- och omsorgssektorn som varnade för att starkare drycker i daglighandeln ökar alkoholskadorna över ett brett fält.

Kritikernas argument var inte helt övertygande på alla punkter. SFP:s riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi sade att alkoläsk med skära etiketter blir en stor frestelse för unga kvinnor.

Hade en man påstått att unga kvinnor inte kan motstå skära etiketter hade han nog fått veta att han lever.

Ibland verkar det som om de som är kritiska till höjningen glömmer att 18-årsgränsen finns kvar. Och det är fortfarande förbjudet att sälja alkoholhaltiga drycker efter klockan 21.

● Regeringen i Sverige har också åsikter om starköl i finländska butiker. Men det handlar inte så mycket om finländarnas hälsa som om alkoholmonopolets framtid.

Om Finland lättar på restriktionerna kan det påverka ”det folkliga förtroendet för en restriktiv alkoholpolitik även i Sverige och i övriga Norden”. Sverige och Finland får behålla sina alkoholmonopol – som har brett stöd – trots att de strider mot principerna om fri handel. Men om det sker förändringar, till exempel så att monopolen tillämpas väldigt olika i de båda länderna kan EU reagera.

En sådan situation kunde tänkas uppstå om finländska butiker får sälja 5,5-procentig öl, medan de svenska måste hålla sig till folkölets 3,5 procent.

● Att tillåta litet högre alkoholhalt i drycker som säljs i detaljhandeln är ännu ett litet steg mot en mera tillåtande alkoholpolitik.

Utan att ta till grumliga argument om de skandinaviska folkens nedärvda och oföränderliga genetiska egenskaper är det svårt att hävda att de här länderna med hög levnadsstandard och hög utbildningsnivå bebos av invånare som inte klarar av att handskas med alkohol på samma villkor som andra européer.

● Ingen förnekar att alkoholmissbruk kan leda till skador som blir dyra både för individen och för samhället. Utslagning, sociala problem, arbetslöshet och ensamhet är inte sällan relaterade till alkoholmissbruk. Men missbruket kan både vara en följd av den sociala situationen och en orsak till den. Och ju tidigare olika stödåtgärder sätts in desto större möjligheter har missbrukaren att ta sig ur sin situation.

Regeringen gör 0,8 procent starkare öl till en samvetsfråga. Men det har inte varit någon samvetsfråga att minska resurserna för socialt arbete, omsorg, sjukvård, utbildning, eller att driva igenom en reform som hotar att kasta in hela social- och hälsovården i kaos.

Den här politiken har nog större inverkan på det finländska samhällets utveckling än lite starkare öl i butiken.

”Regeringen gör 0,8 procent starkare öl till en samvetsfråga. Men det har inte varit någon samvetsfråga att minska resurserna för socialt arbete, omsorg, sjukvård, utbildning, eller att driva igenom en reform som hotar att kasta in hela socialoch hälsovården i kaos.” JOHN-ERIK JANSÉN