Tidigare fyllefall leder inte till fler åtgärder
Riksdagsledamot Teuvo Hakkarainen (Sannf) får inte bukt med sin allvarliga sjukdom, alkoholism. Han borde ansöka om befrielse.
Några fler åtgärder mot ledamot Teuvo Hakkarainen blir det inte i den sannfinländska riksdagsgruppen, även om äldre fall av dåligt beteende kommit fram – som att han för ett år sedan tog KD-ledamoten Päivi Räsänen i håret. Även då var han berusad.
Talman Maria Lohela säger att det är ”en lång väg” till att stänga av en ledamot. Däremot anser hon att julfester med alkohol inte hör hemma i riksdagen.
Teuvo Hakkarainen borde be om befrielse från sitt riksdagsuppdrag, skriver Susanna Ginman i ledaren.
Teuvo Hakkarainen har upprepade gånger uppfört sig inte bara dåligt utan totalt oacceptabelt. Förra veckan gav han sig handgripligen på sin före detta gruppkamrat Veera Ruoho (Saml). Hon har polisanmält saken. Nu har det visat sig att Hakkarainen har trakasserat också andra riksdagsledamöter i och utanför riksdagen under årens lopp. Det är uppenbart att han otaliga gånger har varit ordentligt berusad på jobbet.
På vilket annat jobb som helst hade Teuvo Hakkarainen redan avskedats. Men riksdagsledamöter har på goda grunder en stark ställning.
Det är ingen ursäkt att Hakkarainen är berusad när han gör sig skyldig till respektlöst och dåligt beteende. Talman Maria Lohela (Blå), före detta gruppkamrat med Hakkarainen, sade till journalister i riksdagen på onsdagsmorgonen att vi har ett nationellt problem med för stor alkoholförbrukning men också med kulturen att hyssja ned de problem som följer.
Lohela har fullständigt rätt. Det här förhållningssättet leder i förlängningen till att vi godkänner en annan måttstock för berusade. Det måste vi ändra på, annars kommer vi varken åt alkoholismen eller de olika övergrepp som följer i dess spår. En väg till att tillfriskna är att ta ansvar för sitt eget beteende.
Teuvo Hakkarainens ställning som riksdagsledamot är starkt skyddad. Det är ändå uppenbart att han på grund av sin sjukdom har stora svårigheter att sköta sitt uppdrag och genom sitt agerande förstör riksdagens rykte.
Det är sällsynt, men det har hänt att riksdagsledamöter har avskedats. Senast gällde det Kauko Juhantalo (C) som fälldes i riksrätten 1993 för krävande av muta som minister. Hans riksdagskolleger röstade för att han skulle, som det står i grundlagen, skiljas från sitt uppdrag. Det krävs att två tredjedelar av ledamöterna stöder förslaget.
Även en ledamot som inte har fällts för ett brott kan bli avskedad för en viss tid eller helt och hållet om hen på ett väsentligt sätt och upprepade gånger har försummat att sköta sitt uppdrag som riksdags ledamot. I båda fallen ska grundlagsutskottet först behandla frågan och sedan avgör plenum.
En folkvald kan också anhålla om befrielse, till exempel om man har fått ett annat uppdrag, eller på grund av hälsoskäl. Claes Andersson (VF) befriades av hälsoskäl 2008.
Riksdagen kan befria den folkvalda om det finns ”godtagbara orsaker”. Det finns äldre exempel på ledamöter som anhållit om befrielse av privata skäl, men som riksdagen inte har godkänt eftersom det i bakgrunden har funnits påtryckningar, till exempel av det egna partiet, om att personen ska avgå.
Tidigare var praxis att nya uppdrag som godkändes som skäl till befrielse skulle vara av internationell eller annan stor samhällelig betydelse men under de senaste åren har den praxisen luckrats upp. Carl Haglund (SFP) var det första exemplet på det här.
Eftersom riksdagsledamöternas ställning är stark har riksdagsgrupperna ett särskilt ansvar. Den sannfinländska gruppen gav Hakkarainen en allvarlig varning, vilket med tanke på omständigheterna var alltför milt.
Alkoholism är en livslång sjukdom som man kan leva nykter med, men det förutsätter att man är starkt motiverad och får hjälp. Teuvo Hakkarainen har tillgång till en utmärkt företagshälsovård men under de sex år han suttit i riksdagen har han inte lyckats bemästra sin sjukdom. Därför borde han allvarligt överväga att av hälsoskäl be att riksdagen befriar honom från uppdraget som riksdagsledamot. Det skulle vara skonsammast för honom själv och för riksdagen.