Kan man operera mellangärdsbråck?
Jag är 91 år och lider av värk, illamående och ibland hosta, oftast nattetid. Det känns som kaos under bröstet. 2015 genomfördes gastroskopi på grund av sväljsvårigheter och ”ett litet diafragmabråck” konstaterades. Därför tar jag 1 tablett Somac dagligen och utöver det 2 ögondroppar. Men medicinen hjälper inte, så jag har besökt en kirurg på grund av besvären och han ökade Somacdosen, men ville inte tänka på operation. Vad göra? Sover dåligt
Diafragma- eller mellangärdsbråck är en anatomisk förändring. Gränsen mellan matstrupen och magsäcken ligger normalt nedanför mellangärdet. Men om öppningen där matstrupen går genom mellangärdet är för stor, kan en mindre eller större del av magsäcken tryckas uppåt och hamna ovanför mellangärdet. Detta kallas diafragmabråck och den försämrar funktionen i matstrupens nedre slutarmuskel.
Mellangärdsbråck är vanliga: cirka 60 procent av personer över 50 år i välfärdsländerna har mellangärdsbråck. Men bara en tiondel har besvär (symtom).
Bland de vanligaste symtomen som förenas med mellangärdsbråck är reflux (återflöde) av magsyra från magsäcken till matstrupen. När slutarmuskeln på grund av bråcket fungerar sämre, åker magsyrorna kana upp och ner i matstrupen. Reflux kan förekomma också utan mellangärdsbråck.
Mellangärdsbråck kan också ge bröstkänningar, andnöd (bråcket försämrar andningen), heshet, lunginfektioner (magsyra når upp till struphuvudet och hamnar i vrångstrupe) och sväljsvårigheter (då maten inte passerar slutändan av matstrupen normalt). I vår frågeställares fall tycks bråcket ligga bakom de besvärliga symtomen värk, illamående och hosta (som beror på att magsyra når ända upp till strup- huvudet och irriterar stämbanden).
Behandlingen går ut på ändrad livsstil och medicin. Höj huvudändan av sängen med 20 cm höga klossar under sängfötterna i huvudändan. På dagen är det också bra att undvika vågrätt läge. Kostomläggning kan hjälpa: undvik sura frukter, choklad, fet mat, kryddad mat, tomat och kaffe. Undvik att äta mycket åt gången, ät i lugn och ro, undvik böjningar av övre kroppen efter måltid, rök inte, banta, undvik strama kläder kring buken. Medicinera regelbundet med läkarordinerade preparat.
Kirurgi kan bli nödvändigt, om inget hjälper. Behandlingsriktlinjerna säger att lindriga bråck inte behöver opereras, medan större symtomgivande bråck som sträcker sig parallellt bredvid matstrupen (paraesofageala bråck) bör opereras. Det är klart att om bråcket leder till att maten inte löper genom matstrupen eller om bråcket vrider sig så att flödet avstannar (volvulus), måste operation göras. Dessa fall är sällsynta.
Kirurgisk behandling av symtomgivande bråck som inte uppfyller dessa kriterier är sedan en annan femma och åsikterna om när operation behövs varierar. Mycket beror på kirurgens erfarenhet. Åldern som sådan är inget hinder för operation, åtminstone inte upp till 75–80 år, men rapporterade erfarenheter av mellangärdsbråcksoperationer hos äldre patienter saknas. Kanske vår frågeställare kunde besöka en annan gastroenterologkirurg för att få ytterligare en åsikt i frågan?