Meral Aksener utmanar Erdogan
Meral Aksener vill bli Turkiets första kvinnliga president. Fast besluten om att utmana Recep Tayyip Erdogan ger hon den skadeskjutna oppositionen nytt hopp.
Det händer att turkiska Meral Aksener jämförs med den brittiska järnladyn Margaret Thatcher. Nu vill hon bli Turkiets första kvinnliga president, återinföra yttrandefriheten och behålla det parlamentariska systemet.
Internationellt liknas hon vid den brittiska ”järnladyn” Margaret Thatcher. Men hos sina anhängare går hon under namnet ”Asena”, en mytomspunnen varghona som enligt en turkisk sägen födde tio söner, till hälften människor och till hälften vargar.
Och när 61-åriga Meral Aksener förra året reste runt i Turkiet för att kampanja mot den folkomröstning som syftade till att stärka presidentmakten och som Recep Tayyip Erdogan tog hem med knapp marginal möttes hon av öronbedövande jubel. Sedan dess har den tidigare inrikesministerns popularitet stärkts ytterligare i det polariserade Turkiet.
– Aksener är en erfaren, slipad och stenhård politiker. Hon är en karismatisk talare med full kontroll över det politiska spelet, säger Jenny White, professor vid Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.
Omfattande utrensningar
Sedan kuppförsöket 2016 råder undantagstillstånd i Turkiet. Kritiker anser att Recep Tayyip Erdogan har utnyttjat situationen för att slå brett mot utpekade kuppmakare såväl som mot meningsmotståndare. Tiotusentals människor har fängslats eller fått sparken från sina jobb.
Oppositionen, med det Republikanska folkpartiet (CHP) i spetsen, har – stora regimkritiska demonstrationer till trots – inte lyckats bjuda något effektivt motstånd. Anhängare till det prokurdiska Folkens demokratiska parti (HDP) har gripits efter kuppförsöket och sitter fängslade tillsammans med flera borgmästare, parlamentsledamöter och partiledningen.
– Oppositionen i Turkiet har varit oorganiserad under lång tid, plågad av inre maktkamper och misslyckade ledare som vägrar att ge upp. Tonvikten ligger på lojalitet och lydnad snarare än kompetens eller nya idéer, säger White.
– Unga och kvinnor som lyckas knipa positioner inom dessa partier har liten chans att påverka.
Aksener är en erfaren, slipad och stenhård politiker. Hon är en karismatisk talare med full kontroll över det politiska spelet. Jenny White Professor, Stockholms universitet
Kampanjar redan
Men det är här som Aksener kommer in i bilden. Hon uteslöts från det ultranationalistiska Nationella handlingspartiet (MHP) sedan hon kritiserat dess allt närmare samarbete med Erdogan inför folkomröstningen. I oktober förra året lanserade Aksener Iyi (Det goda partiet) och hon reser redan runt för att värva röster med argument om att återupprätta yttrandefriheten och behålla det parlamentariska systemet.
I ett land där kritik av makten kan sluta i fängelse säger sig Aksener inte vara rädd. Förändringarna i grundlagen – som kritiker menar kommer att göra presidenten i princip enväldig – träder i kraft först efter det president- och parlamentsval som är planerat till 2019. Fast besluten om att utmana Erdogan har Aksener lovat att det inte kommer att hända.
– Aksener har positionerat sig som en mitten-höger-politiker, vilket är ”the sweet spot” hos turkiska väljare. Samtidigt går Erdogans stöd ner, med jordbruksorganisationer på landsbygden som protesterar mot (regeringspartiet) AKP:s politik, säger White.
Kan lyckas
Aksener hoppas locka väljare från både nationalister på högerkanten såväl som mer liberala mittenväljare som är missnöjda med Erdogan. Men bakgrunden i MHP kan ställa till problem, om hon inte lyckas tvätta bort den ultranationalistiska stämpeln som troligtvis kommer att stöta bort kurdiska väljare.
Uppförsbacken är betydande. Men lyckas Aksener stjäla röster från CHP, MHP och AKP kan hon ”mycket väl” kamma hem segern, enligt White.
– Men det beror förstås på huruvida Erdogan kommer att tillåta att någon annan vinner valet.