Mässlingsepidemi möjlig också här

Över tjugo personer har smittats av mässling i Sverige sedan en smärre epidemi bröt ut i början av december i Göteborg. I Finland är risken för en epidemi störst i områden med lägre vaccintäckning, främst svenska Österbotten.

Nya fall av mässling har uppdagats kontinuerligt sedan det första fallet i december, och nu ökar oron för att smittan ska spridas också utanför Göteborgstrakten. Flera fall har uppdagats vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, bland annat en person ur personalen som ska ha jobbat på förlossningsavdelningen i juldagarna, där 63 barn kan ha riskerat smitta.

Inkubationstiden för mässling är lång – mellan en och tre veckor – och sjukdomen smittar extremt lätt via kontakt men också genom luften. Varje nytt fall drar följaktligen i gång en omfattande smittspårningsoperation för att ta rätt på alla som kan ha kommit i kontakt med den smittade personen. Beredskapsnivån är nu hög och i hela Sverige uppmanas vårdpersonal att låta vaccinera sig om de inte redan gjort det.

Risken för att epidemin ska sprida sig till Finland är ändå inte särskilt stor, bedömer man på Institutet för hälsa och välfärd, THL, men omöjligt är det inte.

– Det kan vara ganska slumpmässigt hur smittokedjorna utvecklas. Finländarna har överlag ett mycket bra skydd mot mässling, men det är alltid möjligt att det uppstår små epidemier. Risken varierar och är störst i områden med låg vaccintäckning, säger Mia Kontio, specialsakkunnig vid THL.

Sådana områden finns särskilt vid den österbottniska kusten, till exempel i Jakobstad, Kronoby, Korsholm och Kristinestad är vaccintäckningen bland barn födda 2014 – som vid det här laget borde ha fått sin första vaccindos – under 90 procent. Detsamma gäller också till exempel enstaka områden i norr. På små orter kan statistiken svaja på grund av ett lågt antal födda, men det är också ett faktum att vaccinmotståndet har sitt starkaste fäste just i svenska Österbotten.

– Det är svårt att säga varför det är så, men det hänger nog ihop också med andra faktorer. Kanske man vill ta reda på själv och kunna kontrollera den egna omgivningen. Vaccinskeptikerna är ofta välutbildade, och kanske ett kritiskt tänkande leder till att man ifrågasätter mer. Men det finns så mycket information och alla väljer själva vad de tror på. Att vi inte lyckas övertyga folk om fördelarna med vaccin känns förstås som ett misslyckande, och vi måste fundera på hur vi kan föra fram saker på ett bättre sätt, säger Kontio.

Största delen skyddade

Överlag är vaccintäckningen ändå hög och på befolkningsnivå är skyddet mot mässling gott. Kontio bedömer att ungefär 95 procent av befolkningen har skydd mot mässling, som har förvärvats antingen genom vaccin eller genom själva sjukdomen. Av dem som är födda före 1965 har största delen själva haft mässlingen och på det sättet blivit immuna, och sedan 1975 ingår vaccin mot mässling i det nationella vaccinationsprogrammet. De som är födda under perioden mellan 1965 och 1975 är ändå en osäkerhetsfaktor, och bland de första årskullarna som fick vaccinet på 1970-talet finns också sådana som aldrig fått mer än en av rekommenderade två vaccindoser.

– Men det är nog en ganska liten del av befolkningen som har ett bristfälligt skydd, och det syns ju i att det inte har varit några större epidemier i Finland på länge. Många tar också vaccin i samband med resor och arbete, konstaterar Kontio.

Från den första mars är arbetsgivare inom vården dessutom förpliktade att skydda särskilt utsatta patienter genom att garantera personalen vaccin mot bland annat mässling, enligt den nya lagen om smittsamma sjukdomar.

Det som är oroväckande är snarast att tendensen under senare år gått åt fel håll. Då vaccintäckningen till en början steg till 96–97 procent har den sjunkit till 94,6 procent i hela landet bland dem som är födda 2014. I Sverige är motsvarande siffra 96,7 procent. Det här försöker man nu åtgärda genom information och utbildning.

– Personalen på rådgivningar och vårdcentraler har en nyckelroll, och de får utbildning i hur de ska informera föräldrarna till små barn på bästa sätt. Det verkar som om de föräldrar som väljer att inte låta vaccinera sina barn inte inser riskerna med sjukdomen, och därför tycker att vaccinet utgör en större risk. Så är det inte, och det här måste vi få fram. Varför är det så farligt med mässling då? – Det handlar framför allt om följdsjukdomarna. Till dem hör bland annat lunginflammation, hjärninflammation, öroninflammation och olika inflammationer i luftvägarna. För dem som av en eller annan anledning har nedsatt motståndskraft är det särskilt farligt, säger Kontio.