Trakasserier på jobbet drabbar en av fyra
Unga kvinnor värst utsatta – de flesta anmäler inte sexuella trakasserier
Sexuella trakasserier på jobbet är något som speciellt unga kvinnor får stå ut med, men av alla i arbetsför ålder har en fjärdedel någon gång drabbats, visar Finlands Näringsliv EK:s färska undersökning. Kvinnor trakasseras i betydligt högre grad än män.
Mest överraskande är ändå undersökningens resultat som visar att nästan 60 procent inte anmäler trakasserierna alls, anser EK-direktören Jyri Häkämies.
– Det är viktigt att det råder en sådan atmosfär på arbetsplatsen att man vågar anmäla sexuella trakasserier, kommenterar han.
Problemen ligger knappast i lagstiftningen, som är rätt heltäckande då det gäller trakasserier.
– Det är nog attityderna vi får lov att jobba med, säger Katja Leppänen, sakkunnig på EK.
Det blir inte ett särskilt gott betyg för det finländska arbetslivet i Finlands Näringsliv EK:s färska undersökning. Hela 38 procent av kvinnorna har någon gång blivit utsatta för sexuella trakasserier på jobbet, och mest utsatta är de unga kvinnorna. Av männen svarar 9 procent att de blivit utsatta för sexuella trakasserier på jobbet.
Undersökningen utfördes av Taloustutkimus på uppdrag av EK och gjordes i mitten av januari. Den riktade sig till personer i åldern 18–64 år och besvarades av drygt 2 000 personer.
Ser man bara till de två senaste åren ser siffrorna bättre ut, då 12 procent av kvinnorna och 2 procent av männen uppger att de utsatts för sexuella trakasserier. Men det är ett genomsnitt – spjälkar man upp grupperna ser man att nästan en fjärdedel av de unga kvinnorna i åldern 18–24 har utsatts för sexuella trakasserier under de två senaste åren.
För det mesta är den som trakasserar en kund eller klient, det gäller nästan två fall av tre. Därefter kommer arbetskamraterna som näst största grupp och sedan chefen.
Många anmäler aldrig
Undersökningen visar också att en stor del av trakasserierna aldrig kommer fram. Hela 58 procent av trakasserierna fick passera utan att de anmäldes någonstans. I ett fall av fyra anmäl de den drabbade trakasserierna till arbetsgivaren.
– Att det är så få som anmäler sexuella trakasserier är oroväckande. Det är helt nödvändigt att trakasserierna anmäls om det ska bli någon förbättring. Atmosfären på arbetsplatsen borde vara sådan att den som drabbas vågar och vill anmäla trakasserierna, och här finns rum för förbättring, säger Katja Leppänen, sakkunnig på EK.
Det är också den låga anmälningsbenägenheten som överraskar EKdirektören Jyri Häkämies mest, men vad den beror på vill han inte spekulera i.
– Det är viktigt att det är en sådan atmosfär på arbetsplatsen att man vågar anmäla, och jag tror att redan den diskussion som nu förts i offentligheten om sexuella trakasserier för sin del hjälper till. Det är bra att man diskuterar vad som är okej beteende och vad som inte är det. Men exakt vad det beror på att atmosfären upplevs sådan att man inte vågar anmäla kan jag inte säga, säger Häkämies.
Närmare hälften av de svarande uppger att de inte anmält trakasserierna för att de är rädda för att inte tas på allvar, och här är männen den större gruppen. Många uppger också att de inte anmält trakasserierna av rädsla för att få problem på jobbet. En rätt stor del känner skam över händelserna.
– Man måste kunna lita på att bli tagen på allvar i de här frågorna, säger Häkämies.
Stöd av lagstiftningen
För att dra sitt strå till stacken ordnar EK utbildningar och har rådgivning för medlemsförbunden om till exempel grundläggande arbetsrätt. Några konkreta verktyg finns också.
– Vi berättar om vad lagen föreskriver, vad man kan göra och god praxis. Arbetsgivaren kan till exempel kartlägga eventuella problem genom att göra en personalundersökning, och man kan göra upp en handlingsplan för hur man agerar vid fall av trakasserier och annan diskriminering, säger Katja Leppänen.
Lagstiftningen är det nämligen inget större fel på, enligt Leppänen.
– Lagstiftningen är ganska täckande på den här punkten. Det finns goda möjligheter att ingripa mot sexuella trakasserier.
Jämställdhetslagen förbjuder sexuella trakasserier och också arbetarskyddslagens bestämmelser om trakasserier inbegriper sexuella trakasserier. Strafflagen för sin del innehåller bestämmelser om straffrättsliga påföljder.
– Det är nog attityderna vi får lov att jobba med för att få bukt med problemet, säger Leppänen.