En spion i hemmet
En tredjedel av tyskarna är rädda för att Alexa avlyssnar dem – eller närmare bestämt för att någon kan övervaka eller avlyssna dem genom de röststyrda assistenter eller smarta högtalare som blir allt vanligare i hemmen.
Jo, jag fick läsa siffran två gånger innan den sjönk in. Att tyskarna tar dataskyddsfrågor på allvar är ingen nyhet, men det här börjar låta mer som paranoia i mina öron. Informationen ingick i en lång artikel om riskerna med sakernas internet i senaste numret av tidningen Die Zeit.
Tankarna gick till en bekant familj som köpt en separat mobil med ett sim-kort som betalts på förhand för att ta emot dagispersonalens dagliga bilder och videor till föräldrarnas Whatsapp-grupp. Tydligen är misstankarna också där starka trots att inte ens tjänsten själv kan se meddelandena, som är krypterade hela vägen från avsändaren till mottagaren.
En relaterad klassiker är tyskarnas reaktion när Googles Street View-bilar började filma längs landets gator år 2010. Tre procent av invånarna i de byggnader som fotograferades krävde att deras hus skulle suddas ut i tjänsten, vilket Google också gick med på. Det här omständliga arbetet ledde till att Google slutade uppdatera bildkartan.
Det ligger förstås nära till hands att koppla samman avlyssningsoron med tyskarnas erfarenheter av de nazistiska och kommunistiska diktaturerna och deras säkerhetspoliser, och vilka spår de erfarenheterna satt i landets kollektiva undermedvetna.
Försiktigheten, som visserligen kan kännas överdriven, kanske också för något gott med sig. Alldeles säkert har den varit en stark impuls bakom EU:s nya dataskyddsförordning som träder i kraft i hela unionen i slutet av maj, och som stärker våra rättigheter också i egenskap av konsumenter.
Många av oss är säkert lite för oförsiktiga med våra personuppgifter ibland.
Dataskyddsförordningen (GDPR) kräver att vi ger vårt uttryckliga samtycke till att personuppgifter om oss behandlas till exempel av ett företag. Vi har också rätt att bli glömda, alltså att företaget raderar uppgifterna. Kraven på genomskinlighet, kontroll och dokumentation ökar. De här kraven gäller också företag utanför EU i fråga om deras kunder som är EU-medborgare.
Jag tror den nya förordningen kommer att göra också oss nordbor mera medvetna om dataskyddsfrågor och hur vi delar med oss av våra personuppgifter – lite mera tyska helt enkelt.
Men ännu vill jag inte tro på en dystopisk framtid där maskiner eller illvilliga regeringar tagit över världen och utnyttjar våra hushållsmaskiner för att kontrollera oss.
Dataskyddsförordningen gör att kraven på genomskinlighet, kontroll och dokumentation ökar och stämmer helt överens med den tyska försiktigheten.
ANNIKA WILMS HBL:s medarbetare i München