Kohandel bakom nya anställningsvillkor
Arbetsminister Jari Lindström om uppgörelsen: Jag gillar den inte
Regeringens uppgörelse om att göra det lättare för små företag att sparka sina anställda och erbjuda korta jobb åt unga arbetslösa var ingen lätt nöt för arbetsminister Jari Lindström (Blå).
– I mitt arbete har jag varit tvungen att svälja saker som jag har ogillat och det torde synas på en kilometers håll. Men vi gör det för att få igenom andra saker som är viktiga för oss, motiverar Lindström regeringens beslut.
Avsikten med planerna att göra det lättare för företag med under 20 anställda att sparka sin personal, är att få företagen att ta risker och våga rekrytera personer som man sedan kan göra sig av med om det vi- sar sig att personen inte kan utföra jobbet på önskat sätt. Men Lindström medger att det finns farhågor: Det finns en risk att gränsen på 20 anställda hindrar företag att växa och anställa fler än 20, eller att bolagen spjälkas upp i dotterbolag för att omfattas av de nya reglerna som gör det lättare att göra sig av med de anställda.
För att ytterligare höja andelen personer i arbetslivet valde regeringen att inte peta i de allmänt bindande kollektivavtalen eftersom fackföreningsrörelsen tydligt signalerade att den frågan var ”fundamental” för fackförbunden.
Det är ingen hemlighet att vissa regeringsrepresentanter än en gång hade velat göra ett försök att gå åt de allmänt bindande kollektivavtalen, men här nådde regeringen inte konsensus. Samtidigt var regeringen rädd för att fackförbunden än en gång skulle ställa till med protester.
Arbetsminister Jari Lindström (Blå) medger att uppgörelsen om att luckra upp anställningsskyddet i syfte att höja sysselsättningsgraden inte var lätt. Får regeringen sin vilja igenom blir det enklare att säga upp anställda i företag med under 20 personer.
– I ett litet företag kan en misslyckad rekrytering utgöra ett mycket stort problem. Därför ska vi reda ut vad som kunde göras åt den saken. Men det här handlar mer om att visa våra intention. Några skrivna lagtexter finns ännu inte, säger Lindström.
Det finns också frågetecken om de föreslagna försämringarna i anställningsskyddet hinner träda i kraft under den här valperioden eftersom det bara är ett år kvar till nästa riksdagsval.
Förknippat med risk
Planerna att göra det lättare att ge sparken åt anställda i små bolag med under 20 på lönelistan, handlar om att få småföretagare att våga anställa folk och vid behov ångra sig.
Men samtidigt är risken att gränsen på 20 anställda kan förhindra tillväxten om resultatet blir att företagen avsiktligen håller personalstyrkan under 20 för
att omfattas av de enklare uppsägningsreglerna. En annan risk är att företag spjälkar upp verksamheten i flera små dotterbolag för att kunna sparka lättare.
Jari Lindström försökte då han träffade pressen på torsdagen släta över planerna med att de förslagna förändringarna snarast ska ses som en viljeyttring. Han påminde om att det finns lagstiftning och avtal som förhindrar uppsägningar på löpande band och nämnde specifikt grundlagen, ILO-fördraget och EU:s direktiv.
– Det här handlar inte om att man ska kunna sparka anställda bara för att ledningen inte gillar personen i fråga. Uppsägningarna måste motiveras med att det saknas förutsättningar för att utföra jobbet, förklarar Lindström.
Ett exempel kunde vara om en bilförare i ett litet bolag blir av med körkortet.
– En stor firma har möjlighet att omplacera personen och låta hen utföra andra arbetsuppgifter. Ett litet bolag kan inte göra det och ges därför möjlighet att avskeda personen, förtydligar Lindström.
En förändring handlar om att göra det möjligt att visstidsanställa personer under 30 år som har gått arbetslösa i minst tre månader. På vilket sätt ökar sysselsättningen genom att öka de korta jobben bland unga? – Det är inte alls avsikten, tvärtom. Vi hoppas att unga personer den här vägen ska komma in på arbetsmarknaden i stället för att gå arbetslösa. Risken för att bli långtidsarbetslös ökar märkbart efter att en person har gått utan jobb i över tre månader.
Lindström medger att snuttjobben kan öka i och med förändringarna, men huvudsaken är ändå att fler personer kommer in på arbetsmarknaden i stället för att de går sysslolösa.
Jari Lindström är själv en förespråkare av allmänbindande kollektivavtal men han tror och befarar att de på sikt är ett minne blott. Han är övertygad om att saken igen kommer att vara aktuell efter nästa riksdagsval och regeringsbildnig. Lindström tror inte på ett dramatiskt beslut som radikalt förändrar det finländska arbetsmarknadssystemet över en natt, utan förutspår en räcka förändringar som successivt leder till att arbetsmarknaden i Finland kommer att se annorlunda ut om tio år.
Jari Lindström erkänner att mycket tyder på att Finland kommer att få fler låglönejobb där folk inte klarar sig utan offentliga bidrag.
Jari Lindström sticker inte under stol med att överenskommelsen att försämra anställningsskyddet var svårt för honom.
– I mitt arbete har jag varit tvungen att svälja saker som jag har ogillat och det torde synas på en kilometers håll. Men vi gör det för att få igenom andra saker som är viktiga för oss.