”Vi ska inte utgå från de starkas rätt att diktera”
Regeringen har allierat sig med EK när det gäller att underminera avtalssamhället, säger Maarit Feldt-Ranta som lyfter fram försvaret av överenskommelser på arbetsmarknaden som en av de stora valfrågorna. FSD:s fullmäktige samlades i Helsingfors på lördag
Feldt-Ranta inledde i går den politiska debatten på FSD:s fullmäktigemöte i Helsingfors, och räknade upp social rättvisa, utbildning, en reformerad social trygghet och mer jämställda familjeledigheter som stora valteman för socialdemokraterna.
SDP tävlar om tätpositionen i flera opinionsmätningar, och partiet har gått framåt särskilt när det uppstått protester mot regeringsbeslut som berört arbetsmarknaden. Det skedde i och med de så kallade tvångslagarna, och det skedde i och med aktiveringsmodellen.
Feldt-Ranta adderar nu till besluten i budgetramen tidigare i veckan. Regeringen beslöt att små företag skulle få lägre tröskel för upp- sägningar av personliga skäl, och att unga under 30 kan anställas på korta kontrakt utan särskild orsak. I dagens läge krävs det en anledning till visstidsjobb, som att det är projektbaserat eller ett vikariat.
”En permanent otrygghetsmodell” och ”en ständig prövotid”, kalllar Feldt-Ranta de nya avvikelserna i lagen om arbetsavtal.
– Vi ska klart och tydligt stå som alternativ när det gäller avtalssamhället. Vi kan bara klara oss om vi gör tillsammans, och inte utgår från de starkas rätt att diktera. Det är så vi har klarat oss i den internationella konkurrensen.
En omvälvning skedde då EK beslöt att inte längre göra centrala avtal. Också enskilda förhandlingar har gått på grund, till exempel om arbetstidslagen, vilket ledde till att regeringen fick ta saken i egna händer.
Feldt-Ranta säger att den stora bilden av avtalssamhället ändå är en framgångshistoria.
– Det har blivit enorma resultat i Finland, man kan inte hänga upp sig på en enskild sak, säger Feldt-Ranta.
– Se på vilket annat land som helst i Europa, där redan en liten ändring i pensionssystemet får hundratusentals människor på gatorna. Här höjde vi pensionsåldern – inte en enda demonstration. Att EK frångått centrala avtal – och att regeringen allierat sig med EK, är väldigt kortsiktigt, säger Feldt-Ranta.
FSD:s ordförande Viktor Kock bedömer att EK fortfarande är en aktör, men på ett annat sätt.
– De gör det inte officiellt, men styr medlemsförbunden. Till exempel kravet på mer lokala avtal kommer direkt från EK:s bord. Det är lite liknande som när EK ville ha bort de inkomstpolitiska helhetslösningarna och i stället bytte namn på dem, säger Kock, som bedömer att EK körde med en mer koordinerad front än löntagarfacken trots att EK var den som drog sig ur.
Inpo-avtalen har under det här decenniet fått nya namn som ramavtalet, arbets- och tillväxtavtalet och senast konkurrenskraftsavtalet, som EK betecknat som den sista centrala löneuppgörelsen. Regeringen har
■ ändå gett uppdrag till parterna, till exempel att ändra arbetstidslagen, vilket inte gav resultat i somras.
FSD känner av ökat engagemang
Kämparglöden har ökat i takt med att de politiska skiljelinjerna mellan höger och vänster blivit tydligare, säger FSD:s fullmäktigeordförande Folke Sundman.
– Oron är stor inför vårdreformen och för vad som sker i Finland i allmänhet. Men samtidigt har känslan ökat för att vi måste göra något för att förändra läget, säger Sundman.
– De politiska skiljelinjerna mellan borgare och socialdemokrater har blivit tydligare än på länge, säger Sundman.
Han säger att folk nu ser vilken politik regeringen driver och jämför det med oppositionens budskap och att det skapar en grund för ett stärkt engagemang för socialdemokratin.
– Vi har alltid fulla listor i riksdagsvalen men nu kan vi se fram emot en starkare lista och har en möjlighet att driva en klar och tydlig linje, säger Sundman.