Finländska elbussar leder utvecklingen
Kommer du ihåg trolleybussarna på linje 14 som ännu i mitten på 1980-talet vaggade fram genom Helsingfors med pantograferna pekande upp i skyn?
Trådbussen var på något sätt ett humant inslag i stadens centrum och det finns ännu trådbussar i full funktion på olika håll i världen, bland annat i Landskrona i Sverige.
I och med att batteri- och laddningstekniken har utvecklats går utvecklingen i alla fall mot batteridrivna elbussar. I stället för dyr infrastruktur i form av elkablar längs gatorna krävs bara enskilda laddstationer.
I Helsingfors finns det goda exempel på moderna, batteridrivna bussar i form av finländska Linkkers elbussar på linjerna 23 och 55. De går från Järnvägstorget till Brunakärr respektive Forsby. Bussarna snabbladdar batterierna vid ändstationerna och klarar med den laddningen galant av att köra hela rutten.
Energisnålhet vinner
Energiförbrukningen är en avgörande faktor för hur elbussarna kommer att slå igenom på bred front. Förutom själva bussens energieffektivitet är förarnas körsätt och användningen av hjälpaggregat som exempelvis luftkonditionering och uppvärmning viktiga faktorer.
– Därför har VTT och HRT inom ramen för det europeiska projektet European Bus System of the Future (EBSF) tillsammans utarbetat ett sätt för att optimera hur bussarna körs och hur hjälpaggregaten används, säger ledande forskare Juhani Laurikko vid VTT.
I klartext har bussarna på linje 23 en skärm som hela tiden visar hur chauffören kan köra energisnålast utifrån bussens position, hastighet och tidtabell.
– För att bromsa med motorn så effektivt som möjligt och återföra energi krävs ett nytt sätt att köra, vilket inte alla chaufförer direkt var villiga att anamma. När de insåg att systemet verkligen hjälper dem att hålla tidtabellen och samtidigt köra lugnare än tidigare har de flesta ändrat åsikt, säger HRT:s projektdirektör Reijo Mäkinen.
Under projektets ganska korta löptid minskade energiåtgången med i genomsnitt ett par procent och optimeringen av hjälpaggregaten sparade ytterligare cirka en procent.
– När det gäller hjälpaggregaten kan bromsenergin styras direkt till exempelvis tryckluftkompressorn och styrservon i stället för att ladda batterierna. Då undviks den förlust som uppstår när energin först överförs till batteriet för att sedan laddas ur igen, säger VTT-forskaren Pekka Rahkola som har mätt vilka effekter försöket har haft i praktiken.