Sverige får lag om finska soldater på svensk mark
Finlands försvarssamarbete med Sverige konkretiseras. Nu bereds svenska lagar bland annat om vilka militära rättigheter finländska soldater skulle ha på svensk mark i krig.
– Bilden av hur ett krig ser ut har förändrats mycket under de senaste 15– 20 åren, säger Ingvar Åkesson, den statliga utredaren som på fredagen presenterade en utredning om försvarssamarbetet med Finland.
Han har en samling lagförslag om hur Sverige ska agera snabbt i krig – och om vad finländska soldater får göra i Sverige.
Finländska soldater ska i Åkessons förslag kunna ha omfattande militärstrategiska befogenheter på svensk mark. Våra soldater ska kunna vara med och verkställa svenska planer för ”undanförsel” och hindra fienden från att använda broar, hamnar och flygplatser genom att förstöra dem eller göra dem obrukbara.
Finländska soldater ska också i Sverige ha rätt att för operationer ta svensk egendom i användning och kunna ha polisuppgifter. Inom finländska förband föreslår utredaren att finländska lagar och regler gäller.
Överraskande detaljerat
Vid Finlands försvarsministerium har specialsakkunnig Erkki Aalto precis fått den svenska utredningen. Några motsvarande lagändringar på sådan detaljnivå planerar Finland inte. I Finland förtydligades den högsta politiska ledningens beslutsgång redan sommaren 2017 i det lagpaket som bland annat gjorde det möjligt för finländska soldater att sättas in också i operationer också utomlands – även om Sverige inte uttryckligen nämndes. Utöver det är ingen mera lagstiftning konkret under arbete, säger Aalto.
– Vi får se om ett sådant behov uppstår när lagförslagen har gått genom den parlamentariska behandlingen i Sverige, säger han.
I Sverige förslås nu att också den svenska regeringen får en större makt att fatta snabba beslut till exempel om hjälp vid gränskränkningar eller i en situation när Sverige redan attackerats.
– Det är regeringen som måste besluta var gränsen mellan en kränkning och ett väpnat angrepp går, säger Åkesson.
– Det är en grannlaga uppgift, mycket grannlaga.
Den enda fråga som däremot fortfarande ska behöva gå via Sveriges riksdag, möjligen där i en försnabbad behandling, är då Finland, eller svenska styrkor i Finland, har utsatts för ett väpnat angrepp, ”eftersom det i praktiken kan uppfattas som en krigsförklaring”.
Vid mindre incidenter säger Åkesson att man vinner ”mellan en vecka och tio dagar” på att regeringen tar beslutet.
– Om man då väntar har beslu- tet ingen verkan, säger Åkesson, en 71-årig jurist som fram till sin pensionering 2013 ledde den omdebatterade Försvarets radioanstalt FRA som civil tjänsteman.
Nämnd med anor från 1600-talet
Sveriges riksdag förankras i frågor om utrikespolitik och krig genom Utrikesnämnden som av en tradition från 1600-talet fortfarande formellt leds av kungen. I sin utformning från 1921 ger organet i dag också riksdagsoppositionen en insyn i rikets tyngre sekretessbelagda frågor.
Om Sverige råkar i krig kan utrikesnämndens majoritet flytta riksdagens befogenheter från de 349 ordinarie ledamöterna till en krigsdelegation som består av talmannen och 50 på förhand utvalda riksdagsledamöter. För första gången på över 20 år höll krigsdelegationen en sällsynt övning i fjol.