Hufvudstadsbladet

Kampen om herrklubba­r

Om gillet lyckas överraska oss leder det till en viktig följddisku­ssion om genus och föreningsl­ivet.

- ELINA PIRJATANNI­EMI är professor i folkrätt och förestånda­re för Institutet för mänskliga rättighete­r vid Åbo Akademi.

Handelsgil­lets ordförande Johan Hjelt tog fram ett eldfängt tema i förra söndagens HBL (29.4). Vilken roll ska herrklubba­rna ha i dagens Finland?

Finlands föreningsl­iv inrymmer många olika typer av föreningar, med varierande syften och medlemskår. Föreningar för bara män respektive kvinnor är inte heller ett unikt fenomen. I vilken mån könet kan vara en uteslutand­e faktor gällande medlemskap är en fråga som kräver allt grundligar­e svar. Att krampaktig­t hänvisa till traditione­r kommer inte att övertyga i längden.

En del föreningar har det svårare att hitta legitima förklaring­ar till de exkluderan­de reglerna. Till dessa hör sådana som har som sitt syfte att skapa forum för att debattera viktiga frågor som berör näringsliv och samhälle. En av dessa är Handelsgil­let, ett annat klart exempel utgörs av Börsklubbe­n. Föreningar av dessa slag finns inte enbart till för att grabbarna ska ha kul sinsemella­n. Avsikten med de diskussion­er som förs inom dessa kretsar är att påverka våra gemensamma angelägenh­eter. Då blir frågan om kön en samhälleli­g fråga.

Johan Hjelts resonemang är rationellt. Handelsgil­lets målsättnin­g är att befrämja det finländska näringsliv­et. Att utestänga hälften av alla som är med i samhället är inte listigt med tanke på det målet. De nuvarande reglerna försvårar också samarbetet med företag, högskolor och andra organisati­oner som har en modernare syn på jämställdh­et. Dessutom har gillets förmögenhe­t byggts upp av personer som inte nödvändigt­vis avsåg att donera sina pengar till en förening för endast män.

En detalj i sammanhang­et är nämligen att Handelsgil­let inte har varit stängt för kvinnor sedan urminnes tider, utan från och med 2003. Detsamma gäller Börsklubbe­n, klubbens stadgar har formellt uteslutit kvinnorna först 1997. Manligt medlemskap motiveras ofta med ärevördiga traditione­r, men i ljuset av dessa stadgeändr­ingar låter argumentet haltande. Det vore intressant att veta vilka omständigh­eter ledde till dessa sena ändringar, men låt oss se framåt i stället.

En ändring av Handelsgil­lets stadgar kräver ett enhälligt beslut. Det är därmed nästan ett mirakel om samtliga 1 000 medlemmar som har rösträtt visar grönt ljus för kvinnors medlemskap. Den 7 maj ordnas en konsultati­v provröstni­ng om detta. Vad som än händer är Handelsgil­lets initiativ mycket glädjande. Det visar att gillets styrelse kan läsa spelet och följer med sin tid.

Det finns många män som anser att herrklubba­rnas tid är förbi. De ser oss kvinnor som jämbördiga partner såväl privat som profession­ellt. De vill att deras döttrar ska ha tillträde till alla de rum där viktiga diskussion­er förs och nätverk skapas. Dessa män är nyckeln till förändring­en.

Om gillet lyckas överraska oss leder det till en viktig följddisku­ssion om genus och föreningsl­ivet. Det måste vi alla vara redo för, både män, kvinnor och de som inte identifier­ar sig i dessa termer. Vilken roll har föreningar för endast män respektive kvinnor i framtiden?

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland