Bland lejon, vargar, kor och (fylle)svin

VM i Herning

ser ut att ta sig något djuriska former. Bara ett par dagar in i mästerskapet är faunan både riklig och mångsidig men inte alltid helt väntad eller ens välkommen.

Lejonen inledde sitt VM i Herning på lördagen. Att det skulle bli en relativt bekväm seger för det finländska laget överraskar knappast. Segern är förstås viktigt men det som är ännu viktigare är att lejonen fick i gång ”rätt” spelare i öppningsmatchen. Då nyckelspelarna börjar leverera direkt från start är det också lättare för de som har mindre roller i laget att kliva fram och ta för sig.

Några allt för långtgående slutsatser ska man ändå inte dra av Finlands öppningsmatch.

Men det är

inte bara lejonen som väcker diskussion och förundran här i Herning. På väg från stadens centrum ut till Jyske Bank Boxen där VM-matcherna spelas får hockeypubliken finna sig i att känna sig påtittade då de vandrar längs den långa rakan strax söder om centrum.

Först märker man inget men efter en stund inser man att de stora ögonen på andra sidan vägen följer en med blicken hela vägen. De jättelika Highland cattle-nötkreaturen tuggar långsamt på gräset, lyfter på huvudet som om de vill säga ”sluta glo på oss och gå vidare, annars ...”.

Det är lätt att förstå de stora djurens något irriterade intresse för de skränande hockeyfansen. Att få sin måltid avbruten av sång, skrik, selfies och pekande fingrar är inte något man vill vara med om. Djuren återvände snabbt till sitt ätande. Kanske de ansåg att man inte ska dra så långtgående slutsatser av de första supportrarna man stöter på.

På tal om

supportrarna så börjar lejonfansen hitta VM-formen. En promenad längs Østergade vittnar om att alla blåvita supportrar inte nödvändigtvis är i Herning för hockeyns skull. Klockan 12 var uteserveringarna, borden, glasen och en del av fansen fyllda till bristningsgränsen då de förberedde sig för eftermiddagens match.

Att man fick köpa Lapin Kulta på kran på Sisu Klubi var det bästa ett par finländare varit med om på resan. Att det var svårt att hålla balansen då de steg upp för att hämta mera öl störde inte stämningen nämnvärt.

Samma sak kan sägas om det gäng som parkerat sig på ett bostadshus trappa en bit utanför centrum (rätt nära Highland cattle-nötkreaturen) för att avnjuta sin lunch bestående av chips, några mackor, ett par flaskor bubbel och en stor flaska väldigt klar dryck (som inte var vatten). Och med tanke på ton, volym, vokabulär och allmän utstrålning hade speciellt den sistnämnda drycken knappast behövts. Speciellt inte vid lunchtid.

Då en äldre dansk dam bad det finländska sällskapet flytta på sig så att hon skulle kunna ta sig ner för trappan frågade det överförfriskade sällskapet vad hon menade. Och då det visade sig att hon inte talade finska blev det rallyengelska i stället. Den förskräckta damen valde att gå en omväg för att undvika konfrontationen med de finska turisterna.

Men kanske man inte ska dra så långtgående slutsatser av öppningshelgens finländska supportrar.

Precis som i

Finland rasar vargdebatten för högvarv i Danmark. Och precis som i hemlandet styrs argumenten mera av känsla än av fakta. Men vargproblematiken är av helt annat slag än vad vi är vana vid uppe i norr.

År 2012 sågs vilda vargar för första gången i Danmark sedan 1813. Att en flock vilda vargar hittat tillbaka till Danmark efter en paus på 200 år delade förstås åsikterna. Men då en jägare i Jutland lyckades ha ihjäl den enda honan i flocken möttes incidenten av ramaskri från de flesta håll. Speciellt då naturfotografer lyckades fånga skjutningen på video. Bilen med skytten körde iväg och fotograferna ringde polisen som nu utreder fallet.

Det som gör fallet intressant är att skytten lär vara nära vän till en lokal riksdagskandidat.

Av incidenten kan man enkelt dra slutsatsen att vargstammen med tiden kommer att försvinna från Danmark på nytt.

Samma sak kan sägas om lejonen, de finländska fyllesvinen men knappast nötkreaturen som står kvar och idisslar långt efter att VM-festen är över.

”Det är lätt att förstå de stora djurens något irriterade intresse för de skränande hockeyfansen. Att få sin måltid avbruten av sång, skrik, selfies och pekande fingrar är inte något man vill vara med om.”

FILIP SAXéN