Att lämna i Sverige och i Finland

”De som fått nej måste lämna” stod det för en tid sedan i en rubrik i Dagens Nyheter, där Sveriges statsminister Löfven uttalade sig om asylsökande.

”De som lämnat är de som har allra störst litterär kompetens” sa Sveriges Radios kulturreporter Mattias Berg i en kommentar om krisen i Svenska Akademien.

Vasabladet hade nyligen en rubrik om fotbollsspelaren Perparim Hetemaj som lägger av: ”Är rätt att lämna nu” och en annan sportrubrik som lydde Mourinho: ”Vi stoppar inte Zlatan från att lämna”.

Det går att säga och skriva så när det är uppenbart för lyssnaren och läsaren vad det är som lämnas. Men ända sedan språkvårdarna uppmärksammade att verbet lämna har börjat användas utan objekt i betydelsen ’resa, ge sig av, avlägsna sig från’ har de också upplyst skribenterna om att den här konstruktionen kan orsaka irritation, eftersom den är ny i svenskan och ett direktlån av en engelsk konstruktion.

Språkliga nymodigheter irriterar en del av läsarna och lyssnarna, och för journalister är det därför oftast bäst att välja ord och formuleringar som inte retar upp majoriteten. Syftet med de flesta journalistiska texter är ju inte att irritera utan att informera.

Hur man talar i privata vardagliga samtal är en annan sak. Det verkar finnas en inbyggd vilja hos alla unga att använda uttryck som deras föräldrar inte använt. Unga behärskar dessutom engelska på ett annat sätt än tidigare generationer, vilket naturligtvis också påverkar deras eget språk.

Balansgången mellan att inte reta upp massorna med sitt ordval och att samtidigt använda ett kreativt och nyanserat språk som även tilltalar yngre läsare och lyssnare är ibland svår. Det återstår att se hur det går med ”lämna” utan objekt i finlandssvenska texter.