Finsk-svensk marsch i takt
Finlands och Sveriges försvarssamarbete börjar allt mer likna en regelrätt finsk-svensk allians med synlig amerikansk uppbackning.
Ett nytt steg i säkerhets- och försvarssamarbetet mellan Finland, Sverige och USA började förberedas i Helsingfors i höstas. I tisdags kunde en ny avsiktsförklaring undertecknas i Washington, där försvarsministrarna från de tre länderna träffades.
Ett trilateralt avtal känns ur Finlands säkerhets synpunkt bra. Finland är en del av en större militär överenskommelse och utvecklingen av det försvarspolitiska samarbetet sker i takt med Sverige. Tillsammans har de två länderna också en större tyngd än ensamma i samarbetet med USA.
Avsiktsförklaringen är inte juridiskt bindande men den utgör en plattform och öppnar förutsättningar för att utveckla det politiska och militära samarbetet på alla nivåer.
Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist (S) betecknar avtalet som historiskt. Nyheten noteras också synligt i USA. Själva ceremonin omgavs av pompa, ståt och salut och avtalet toppade på onsdagen Pentagons nyhetssida.
Försvarsminister James Mattis sade att de tre länderna står på samma linje i sin gemensamma syn på regionala utmaningar och enade i viljan att möta dem tillsammans.
Försvarsminister Jussi Niinistö (Blå) följer en lite mer dämpad finländsk syn på vad det nya avtalet innebär. I Försvarsministeriets pressmeddelande sägs att den nya avsiktsförklaringen mellan alla tre parter ”kompletterar och sammanför de sakkomplex som överenskommits tidigare”.
Riksdagens försvars- och utrikesutskott fick sekretessbelagd information om avsiktsförklaringen för några veckor sedan.
Hemlighetsmakeriet väcker givetvis frågor inte minst då äldre forskare Charly Salonius-Pasternak från Utrikespolitiska institutet ser det nya avtalet som mer betydelsefullt än informationen ger vid handen.
Det nya USA-avtalet går längre än de avsiktsförklaringar som slöts mellan länderna var för sig för två år sedan. I och med den nya trilaterala överenskommelsen fördjupas och förstärks i praktiken också samarbetet mellan Finland och Sverige.
Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist säger att det nya samarbetsavtalet ska leda till en fördjupning och bättre kontinuitet i dialogen och en bättre samordning av den verksamhet som bedrivs i vår del av Europa direkt med USA.
Den amerikanska närvaron ska enligt Hultqvist bli större, vilket rimligen bör gälla åtminstone manövrar och övrigt militärt samarbete i Finland och Sverige.
Tisdagens avtal är logiskt med tanke på hur djupt det militära samarbetet mellan Finland och Sverige redan är. Målsättningen är att kunna använda militära resurser gemensamt på alla konfliktnivåer.
För två veckor sedan lades ett nytt lagförslag fram i Sverige om operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland. Lagen öppnar möjligheterna för svenska styrkor att ingripa militärt i Finland mot inkräktare till lands, sjöss och i luften. I motsvarande läge skulle också Sverige kunna ta emot hjälp från Finland. Liknande lagstiftning antogs redan i somras i Finland.
Utrikespolitiska institutet i Finland kom på tisdagen med en analys av det nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet. Där konstateras de betydande skillnader som finns mellan länderna i fråga om säkerhetslösningar, institutionella kopplingar, prioriteringar och engagemang – inte minst på grund av att tre är Natomedlemmar och två står utanför.
Detta skapar skiljelinjer och gränser i samarbetet. I en sådan situation är det viktigt att inte stå ensam med sina lösningar och ett tätt samarbete och gemensamma lösningar med Sverige är även i det fallet till nytta för Finland.
En överenskommelse av den typ som nu har nåtts ger signaler, vilket även är en av avsikterna. Hultqvist talar om den viktiga transatlantiska länken och att tanken är att signalen ska vara stabiliserande för Sveriges del.
Det bör den också vara för Finland. Huruvida Ryssland har samma uppfattning eller inte lär vi ganska snart få reda på.