Skarvtvist blossade upp bland forskare
Finländare säger att svensk skarvstudie är vilseledande
Visst äter skarv och säl mycket fisk i Östersjön, men inte lika mycket som människan eller rovfisken.
Det skriver några finländska forskare i ett genmäle till en vetenskaplig artikel som förra hösten slog fast att skarven lokalt konkurrerar med det kustnära fisket.
Forskare vid Naturresursinstitutet och Helsingfors universitet klandrar studien för att tillämpa lokala forskningsresultat på hela Östersjön. De påpekar också att skarven mestadels äter mindre fiskar av alla slag medan människan fiskar selektivt, främst större individer av mer värdefulla arter.
Poängen med studien var att tillföra den allmänna skarvdebatten faktaunderlag, men forskarna bakom genmälet säger att ”rentav vilseledande” analyser av det här slaget snarare tillspetsar konflikten.
Forskarna tvistar om huruvida säl och skarv verkligen kan sägas konkurrera med människan om fisken i Östersjön. Professor Sture Hansson vid Stockholms universitet med flera kolleger skrev i en artikel i den vetenskapliga tidskriften ICES Journal of Marine Science förra hösten att sälen och skarven sannolikt konkurrerar med yrkesfisket, åtminstone lokalt.
Hanssons forskarlag beräknade att Östersjöns sälar äter omkring 100 000 ton och skarvarna 40000 ton fisk medan yrkesfisket fångar omkring 700 000 ton om året. Konkurrens förekommer inom några för kustfisket viktiga fiskarter.
Den svenska studien innehåller ändå allvarliga brister och fel, hävdar forskare från Naturresursinstitutet (Luke) och Helsingfors universitet i en kommentar till artikeln. De kritiserar främst sättet att mäta fångsterna på mindre områden och extrapolera resultaten, det vill säga att tolka lokala resultat som om de gällde för hela Östersjön.
– När fångststatistiken inte är lika robust i andra länder kommer man att underskatta människans totala fångstmängder i jämförelse med vad sälen och skarven äter. Det finns mycket utförliga lokala studier över skarvens diet i våra vatten, och vi vet att fiskbestånden här skiljer sig markant från södra och mellersta Östersjön. Det som gäller på en viss plats är inte allmängiltigt, säger specialforskaren Outi Heikinheimo vid Luke.
Kritiken gäller också fördelningen av sälens och skarvens byte i Östersjön. Till exempel i norra delen av Östersjöns huvudbassäng, inklusive Skärgårdshavet,
beräknar Hanssons studie att skarvarna konsumerade drygt 1,5 gånger mer gös än yrkesfiskarna håvade upp. Finländska studier har beräknat att skarvens göskonsumtion inom området för kustfisket stannade vid en fjärdedel av yrkesfiskets fångst.
Fisken tar inte slut
De finländska forskarna kritiserar Sture Hanssons studie för att förbise rovfiskens roll i näringsväven, och då är den trots allt den överlägset största konsumenten av fisk i Östersjön. Till exempel i Skärgårdshavet äter gös och gädda klart mer fisk än skarven. Skärgårdshavets gäddor (som nått fångststorlek) beräknas äta 700–3 800 ton fisk om året och gösarna 1 000–4 300 ton. Skarvens fiskbyte i samma område beräknas till 576–835 ton.
– Rovfiskens närvaro betraktas som normalt, rentav önskvärt, säger Outi Heikinheimo.
Hon påpekar att rovfisken dämpar de mest extrema beståndsväxlingarna hos bytesfiskarterna, att den eliminerar svaga och långsamt växande individer och att det finns mångfalt fler gäddor och gösar än det finns skarvar, men den informationen har inte fått genomslag i skarvdebatten.
– Det finns fiskare som på allvar tror att skarven kan fiska slut vissa arter på ett område. Det är omöjligt. Om en art minskar kommer skarven automatiskt att ta mer av en annan art i stället.
De stora årsvariationerna i gösoch abborrbestånden beror på sommarvädret, om det gynnar eller drabbar fiskynglen. Men i Hanssons studie fick skarven och sälen skulden för fångstbortfallet under dåliga år, menar de finländska forskarna.
– Abborrens totala dödlighet har inte förändrats från tiden innan skarven och sälen ökade, säger Hannu Lehtonen vid HU.
Sture Hansson har sagt att han ville ta fram fakta som grund för debatten om sälen och skarven då den ofta bygger på ogrundade antaganden. De finländska forskarna säger ändå att Hanssons ”rentav vilseledande” analyser snarast tillspetsar konflikten. Ingen förnekar att fiskätande rovdjur kan skada fisk i fiskebragder, men det är en annan sak, säger forskarna.
Det finns fiskare som på allvar tror att skarven kan fiska slut vissa arter på ett område. Det är omöjligt. Om en art minskar kommer skarven automatiskt att ta mer av en annan art i stället. Outi Heikinheimo specialforskare vid Luke