Den inre marknaden släpar efter sin potential

●●Redan 1968 slopades tariffer och kvoter i den dåvarande unionen EEG, men det var 1993 som den inre marknaden för varor ansågs fullbordad, åtminstone på pappret.

●●Sedan dess har varumarknaden kompletterats med tjänstedirektivet 2006 och den digitala marknaden som är en pågående process.

●●EU håller årligen reda på hur väl medlemsländerna tagit in direktiven i sin lagstiftning. Finland har i den senaste rapporten från i fjol börjat släpa efter mer, då var det 22 direktiv som inte implementerats, men inget direktiv har släpat efter mer än två år.

●●Hur mycket länder bryter mot den inre marknaden mäts i antal juridiska tvister. De flesta länder har ett antal sådana.

●●Tjänstedirektivet bedöms vara det som stöter på mer hinder än handeln med varor. Tjänster utgör ändå två tredjedelar av EU:s ekonomi.

●●Beräkningarna kring hur mycket den europeiska ekonomin skulle växa om man fick bort alla hinder på den inre marknaden varierar väldigt mycket. En rapport från Europaparlamentet slår fast att det skulle ge en tillväxt på över 650 miljarder, det vill säga omring fem procent, medan andra studier visar mer blygsamma siffror på en eller ett par procent. Kommissionen har uppskattat att den digitala inre markna har en potential på 400 miljarder årligen.